Färsk utredning: Att utveckla riksdagsarbetet skulle förbättra beslutsfattandet och skulle främja demokratin

Riksdagens operativa modeller och strukturer motsvarar inte världens snabba förändring eller politikens och folkstyrets behov. De stöder inte heller systematiskt lagstiftningsarbete på bästa möjliga sätt. Det här märks till exempel som svårigheter att förena riksdagsledamöternas olika roller, brister i ledningen inom beslutsfattandets helhet och inkonsekvenser inom utskottens operativa modeller. Uppgifterna framträder i Sitras utredning Hur representeras folket?  

Direktör Antti Kivelä vid Sitra säger att de utmaningar som världen och Finland har framför sig är allt mer komplicerade.

”Ingen organisation, inte ens riksdagen som institution, kan skyddas från de megatrender som snabbt förändrar världen. Därför bör även folkstyrets viktigaste aktör framöver reservera tid och resurser för ett ständigt internt utvecklingsarbete”, säger Kivelä.

Riksdagens talmanskonferens har påbörjat förberedelsearbetet för att utveckla riksdagsarbetet. Hur representeras folket? -utredningen är gjord för att stöda det här utvecklingsarbetet. Utredningen utgörs av en enkät riktad till riksdagsledamöter, personliga intervjuer med riksdagsledamöter samt statistik.

 Att förnya folkstyret kräver en systemisk förändring både inom riksdagen och utanför den  

I rapporten beskrivs riksdagsledamöternas arbete och riksdagens verksamhet ur synvinkeln för både riksdagsledamöternas praktiska arbete och riksdagens förvaltningsstruktur. I utredningen identifierades strukturella problem inom riksdagens verksamhet i två delar: den politiska och den förvaltande helheten.   

”Det framgår i utredgninen att riksdagens nuvarande operativa modeller är fokuserade på att stöda riksdagsledamöterna som individer eller på att genomföra riksdagens formellt rättsliga ramar. I jämförelse med det har riksdagsarbetets helhet hamnat lite i skymundan. Riksdagens organisation borde utvecklas på så sätt att riksdagsledamöterna har de bästa möjliga förutsättningarna att fördjupa sig i ämnen och fatta beslut”, säger Lea Konttinen, ledande expert vid Sitra.  

Målet med utredningen var att fundera hur man på bästa möjliga sätt kunde förverkliga folkstyret och inkludera en medborgerlig synvinkel i riksdagens arbete. Enligt utredningen borde riksdagsarbetet vara mer strukturerat och planerat än tidigare. Det här skulle även ge väljare bättre förutsättningar än tidigare att bedöma effekten av riksdagsledamöternas arbete.

Hur representeras folket-utredningen är en del av Sitras projekt Folkstyrets grundrenovering, vars mål är att stärka Finlands position som ett modelland för demokratin. Utredningen är genomförd som en del av arbetet och uppdragen för förnyelsearbetsgruppen för riksdagsarbetet.

”Representativ demokrati ser ut att vara i ett brytningsskede runt om i världen. Man kan se att medborgarnas roll som central aktör för nationell framgång betonas mer än tidigare på 2020-talet bland annat på grund av digitalisering. Det här förutsätter en systemisk förändring och fortlöpande utveckling inom beslutsfattande, förvaltning och delaktighet”, säger Antti Kivelä.