Finland kan avsevärt öka produktionen av växtproteiner fram till 2040 – säkerställer försörjningstryggheten och diversifierar näringen

I och med Rysslands anfallskrig och det allt spändare världsläget är det ännu viktigare för Finland att säkerställa en tillräcklig inhemsk proteinproduktion under alla omständigheter. Samtidigt uppmanar kostrekommendationer medborgarna att gå över till en växtbaserad kost av hälsoskäl.

En utredning som beställts av framtidshuset Sitra och genomförts av Naturresursinstitutet (Luke) visar att inhemska växtproteiner kan spela en viktig roll för att säkerställa Finlands självförsörjning av protein och hälsosam näring i framtiden.

Enligt utredningen konsumerade finländarna 233 miljoner kilo protein förra året. Av detta var 38 procent växtproteiner och 62 procent animaliska proteiner. Enligt beräkningar behöver finländarna nu cirka 185 miljoner kilo protein per år. Behovet kommer att ligga kvar på samma nivå 2040, uppskattar utredningen.

Lukes forskargrupp beräknar att det i bästa fall skulle vara möjligt att öka produktionen av inhemska växtproteiner fram till 2040 till en nivå där den beräkningsmässigt skulle motsvara finländarnas årliga proteinbehov.

Finlands växproteinproduktion är bara 29 procent i proportion till den totala proteinkonsumtionen idag. Enligt Luke skulle den kunna vara så hög som 98 procent. Förändringen kräver dock stora insatser.

”För att det ska lyckas krävs åtgärder genom hela livsmedelskedjan. Förutom utvecklingen av primärproduktion och värdekedjor behövs förändringar på systemnivå för att förbättra självförsörjningen av protein. Om arbetet lyckas kan det förbättra både jordbrukets lönsamhet och Finlands försörjningstrygghet”, betonar forskningschef Hanna Karikallio på Luke.

Frågan är särskilt aktuell i höst när Finlands näringsrekommendationer uppdateras. De nordiska näringsrekommendationerna som publicerades förra året rekommenderade av hälsoskäl en övervägande växtbaserad kost med en måttlig mängd fisk, mejeriprodukter och kött.

Övergången kräver ett miljövänligt och mångsidigt jordbruk

Enligt utredningen kan produktionsområdet för inhemska proteinrika växter, såsom ärtor, bondbönor, rybs och raps, tredubblas från nuvarande 100 000 hektar till 300 000 hektar.

Dessa växter valdes ut för granskningen eftersom de är de viktigaste inhemska råvarorna för växtproteinprodukter. Växtproteiner fås i Finland också från brödsäd, potatis, frukter, grönsaker och bär. Med dessa i beaktande kan den totala produktionen av inhemskt växtprotein enligt utredningen nå upp till så mycket som 228 miljoner kilo. Detta öppnar också betydande exportmöjligheter för växtproteinprodukter.

”Diversifiering av växtföljder på växtodlingar förbättrar också fältens skick, ökar kolbindningen i jorden och gynnar många välgörande organismer, som till exempel pollinerande insekter. Förbättrad odlingssäkerhet, växtförädling, god odlingspraxis och vattenförvaltning på fälten samt bättre användning av både nuvarande teknik och teknik under utveckling höjer skördenivåerna och bidrar till att förbättra självförsörjningen av protein”, säger specialforskare Hannu Känkänen på Luke.

Idag uppfyller ungefär hälften av Finlands produktion av proteingrödor livsmedelsindustrins kvalitetskrav. Klimatförändringarna kommer att öka odlingsosäkerheten ännu mer. Det är troligt att en del av skörden inte kan nyttjas som livsmedel år 2040. Den mest naturliga användningen av skörd som är olämplig som livsmedel är användningen som foder i husdjursproduktionen. Enligt Luke stöder växt- och husdjursproduktionen varandra och bidrar tillsammans till att förbättra proteinproduktionens självförsörjning och Finlands försörjningstrygghet.

Utredningen identifierade flera flaskhalsar på växtproteinernas väg

Att enbart öka produktionen av växtprotein på fälten räcker inte för att få dem till finländarnas tallrikar. En ökning av inhemska växtproteiner kräver bland annat betydande investeringar i processteknik, produktutveckling och kommersialisering.

”De viktigaste åtgärderna är industrins investeringar i produktion av växtproteinkoncentrat. En sådan produktion saknas nu nästan helt i Finland. En lönsam vidarebearbetning av sidoströmmar som uppstår i produktionen behövs också”, säger specialforskare Csaba Jansik på Luke.

Även startup-företag behövs för att utvidga branschen och med nya idéer och innovationer ta fram nya typer av växtbaserade produkter till marknaden. Dessutom är det viktigt att utöka marknaden för inhemska växtproteinprodukter utanför Finland för att säkerställa lönsamheten i värdekedjan och tillräckliga försäljningsvolymer.

Finland har utmärkta möjligheter att lyckas

Lukes utredning är en fortsättning på Sitras arbetspapper (sammanfattning på svenska) som skisserade upp riktlinjerna för en hållbar omställning av det finska livsmedelssystemet fram till 2040. I arbetspappret konstaterades att Finland saknar information om självförsörjningen av proteiner och växtproteinernas roll för att säkerställa försörjningstryggheten och näringen.

Sitras seniorrådgivare Liisa Pietola betonar behovet av att anpassa livsmedelsproduktionen till gränserna för naturens bärförmåga och det förändrade klimatet.

”Finland har utmärkta möjligheter att förändra livsmedelssystemet i en hållbar riktning. Hållbarhet innebär att vi tar hand om människors näring, försörjningstrygghet, naturens välbefinnande och jordbrukets ekonomiska lönsamhet. Framtidens jordbruk är mångsidigt och bygger på lokala närings- och energiflöden, det vill säga inhemska produktionssatsningar”, säger Pietola.

Utredningen är kopplad till Sitras förnyade strategi, där ett av huvudmålen är att intensifiera arbetet med förutsägelser inför de kommande stora utmaningarna i Finland och att erbjuda lösningar på dem tillsammans med partners och att erbjuda lösningar på dem tillsammans med partners.

Läs mer:

Kasviproteiini kasvun tiellä – Tiekartta ruoan korkeampaan kasviproteiiniomavaraisuuteen (på finska)

Sitras arbetspapper: Miten Suomeen rakennetaan kestävä ruokajärjestelmä? Ehdotuksia luonnon ja ihmisen hyvinvoinnin vahvistamiseksi vuoteen 2040 mennessä (sammanfattning på svenska)

Suomen proteiiniomavaraisuus -hanke (på finska)