Finlands framgångshistoria falnar om inte folkstyrets strukturer förnyas

Partiernas programarbete ger inte längre upphov till politiska innovationer. Produktutvecklingen av valen har uteblivit. I beslutsfattningsmaskineriet har ingen längre tid att reflektera över de långsiktiga målen, för att inte tala om samhällsvisioner. Den representativa demokratins utsiktslöshet och oförmåga som bland annat föranleds av ovan nämnda orsaker minskar deltagandet och förtroendet. Samma utveckling underblåses av att regeringen på grund av sin isolering inte får tag i fenomenen i människors vardag, såsom marginalisering och ensamhet.

Dessa bedömningar gavs i över 100 intervjuer som var en del av utredningsarbetet Totalrenovering av folkstyret som utarbetats av Liisa Hyssälä och Jouni Backman seniorrådgivare vid Sitra. Under intervjuerna fick centrala påverkare från stats- och kommunalförvaltningen, riksdagen, statsrådet, partierna, intresseorganisationerna och näringslivet anonymt berätta sina åsikter om det finländska beslutfattningsmaskineriets förnyelseförmåga.

Hur kan vi göra Finland åter till demokratins modelland?

Arbetspappret Totalrenovering av folkstyret som publicerats i dag presenterar en analys som utarbetats utifrån bland annat intervjuer och annat omfattade källmaterial, dess slutsatser och åtgärdsförslag till en reform av vårt folkstyre. I åtgärdsförslagen som är avsedda att fungera som startskottet för en omfattande nationell diskussion ges lösningar till bland annat hur man kan öka medborgarnas delaktighet i direkt demokrati samt stärka partiernas programarbete. Arbetspappret innehåller även konkreta förslag till reform av riksdagens och statsrådets strukturer och verksamhetssätt.

Målet med Totalrenovering av folkstyret är enligt Backman och Hyssälä att göra Finland åter till demokratins modelland, på samma sätt som demokratireformen 1906.

”Djärva samhällsreformer är nödvändiga för att säkerställa välfärden. Den positiva samhällsutvecklingen som pågått i hundra år i Finland hotar att upphöra, om inte beslutsfattningsmaskineriet hänger med i den globala förändringen. Vi slösar redan nu betydande resurser på grund av föråldrade verksamhetssätt och strukturer”, säger Liisa Hyssälä.

”Medborgarsamhällets nya plattformar och verksamhetssätt utmanar de traditionella institutionernas gamla strukturer och verksamhetssätt. Enskilda reformer är inte längre tillräckliga, utan det behövs en systematisk förändring. Den viktigaste resursen, medborgarna, måste fås på nya sätt med i beslutsfattandet. Om partierna inte förmår detta, kommer andra mindre demokratiska aktörer att ersätta dem”, säger Jouni Backman.

Sitras uppgift är att se till att Finland är framgångsrikt i framtiden.

Utöver att gestalta framtidens utvecklingsstigar har Sitra de senaste åren fungerat som initiativtagare till, ledare för eller aktör i många omfattade samhälleliga utvecklingsprojekt, i vilka man byggt framtidens infrastruktur eller ändrat verksamhetsmodeller.

Arbetspappret Totalrenovering av folkstyret är en del av Sitras mål att stärka våra strukturer och verksamhetssätt så att det är möjligt att genomföra stora samhälleliga reformprojekt.

”I och med att den globala förändringstakten tilltar, är det den som är skapt för reform som skördar framgången. Tidigare har Finland varit en mästare på att förnya sig men nu saknas denna förmåga. Med detta arbetspapper strävar vi efter att starta en diskussion om reformbehovet och -metoder, bedömer Antti Kivelä direktör vid Sitra.

Överombudsman Mikko Kosonen påminner att Sitra även nu är med och stöder en förnyelse av statsförvaltningen bland annat genom en utbildning i ledarskap inom offentlig förvaltning som riktas till tjänstemannaledningen. I arbetspappret som publicerats i dag tas ställning till såväl statsförvaltningens och statsrådets som riksdagens verksamhetssätt.

”Som en organisation under riksdagen faller det sig naturligt för oss att även granska hela det politisk-administrativa systemet och väcka diskussion om behovet av att reformera systemet. Vi kan även delta i att vidareutveckla förändringarna om det anses vara nödvändigt”, konstaterar Mikko Kosonen.

Enligt Sitras vision Välfärdens nästa rond ses förvaltningen och ledarskapet som ett aktivt och livskraftigt draghjälp av framsteg, som skapar en grund för en konstruktiv samhällsdialog och samverkan – genuint deltagande och genuin demokrati.