i innehållslistor eller på en innehållssida.
Årliga Emissions Gap Report, som utarbetas av FN:s miljöprogram UNEP, publiceras samtidigt idag i Geneve och Helsingfors. I rapporten granskas gapet mellan staternas utsläppsförpliktelser och Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Utsläppsgapet åskådliggör skillnaden mellan den nuvarande utvecklingen och det uppsatta målet, med andra ord hur mycket utsläppen i verkligheten borde minska för att klimatuppvärmningen inte ska överskrida 1,5 grader.
Kalkylerna visar att utsläppen globalt måste skäras ner över sju procent årligen för att uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader. Det innebär att ambitionsnivån måste femfaldigas.
”Rapport efter rapport påtalar att staterna måste öka takten väsentligt när det gäller klimatåtgärderna – och att det måste ske omedelbart. Det räcker inte längre med att fila på småsaker, utan nu behövs grundläggande förändringar i de samhälleliga och ekonomiska strukturerna, alltså förändringar på systemnivå, säger Oras Tynkkynen, äldre rådgivare på Sitra.
Det finns en stor mängd lösningar, men de måste tas i bruk omedelbart
Även om situationsbilden som målas upp i FN-rapporten är dyster läsning, är dess huvudsakliga budskap att det fortfarande är möjligt att begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 grader.
”Det finns inga orsaker att dröja med åtgärderna, eftersom befintliga klimatlösningar räcker långt för att minska utsläppen. Här kan Finland och de övriga nordiska länderna visa vägen”, säger Mariko Landström, expert på Sitra.
Den internationella utredningen Nordic Green to Scale for Cities and Communities, som Sitra har publicerat i Finland idag, visar att genom att införa fjorton nordiska klimatlösningar kan de nordiska städerna och kommunerna minska sina årliga klimatutsläpp med uppskattningsvis 26 miljoner koldioxidton. Mängden motsvarar ungefär hälften av de årliga utsläppen i Finland. Landström påminner att lösningarna, utöver att minska utsläppen och till exempel förbättra luftkvaliteten, också skulle innebära inbesparingar för kommunerna och hushållen. ”Utifrån vår analys till och med 460 miljoner euro på årsnivå.”
I de olika etapperna i det internationella projektet Green to Scale har man redan sedan 2015 studerat hur mycket utsläppen skulle minska, om de bästa av de lösningar som föregångarna redan använder skulle användas i samma utsträckning på andra platser.
Städerna och kommunerna håller nu i ratten
Den helt klart största delen av de utsläpp som uppstår inom de nordiska kommunerna kommer från energiproduktionen och trafiken, och den största delen av de lösningar man sett närmare på i utredningen kommer från dessa sektorer. I Green to Scale analyserades till exempel hur spillvärme från avloppsvatten tillvaratas i fjärrvärmenätet i Åbo, hur jordvärme används för uppvärmning av egnahemshus i Stockholm och cykling i Köpenhamn.
I studien identifierades också många nya intressanta lösningar, som för tillfället pilottestas i kommunerna. Exempel på dessa är produktionen av trafikbränsle från förnybar metanol i Grindavík i Island, geotermisk värme i Esbo och renoveringen av gamla byggnader till plusenergihus i Sandvika i Norge.
De internationella klimatförhandlingarna fortsätter i december i Madrid. Där var vi ännu väntar på att staterna ska vidta tillräckliga åtgärder för att begränsa klimatförändringen har städerna och kommunerna aktivt tagit tag i situationen.
”Städerna skapar ramarna för en mera hållbar vardag för sina invånare. Städerna och kommunerna kan vara de som löser klimatkrisen, de som går från ord till handling”, säger Landström.
Sitra hör till samarbetspartnerna för UNEP Emissions Gap Report. Takeshi Kuramochi, en av rapportens huvudförfattare, presenterar resultaten av rapporten på ett evenemang som Sitra ordnar idag på eftermiddagen. På samma evenemang presenteras också de huvudsakliga resultaten av utredningarna Nordic Green to Scale for Cities and Communities och Tracking Nordic Clean Energy Progress 2019
Vi rekommenderar
Läst den än?