i innehållslistor eller på en innehållssida.
Sitras Framtidsbarometer-enkät ger en hoppfull bild av finländarnas framtidstro: även mitt i kriserna är nästan alla (87 %) intresserade av framtiden. Med framtid avses i enkäten saker som händer under de kommande 10–20 åren. Även om man nu pratar en hel del om hur dåligt unga mår, är de i Framtidsbarometern synliga som sin egen grupp med mycket framtidstro. Ungas intresse för framtiden (91 %) har till och med blivit starkare jämfört med tidigare barometrar från åren 2019 och 2021.
Rysslands anfallskrig, inflationen, energikrisen och coronapandemin har inte heller knäckt tron på påverkansmöjligheter, eftersom över 80 procent av finländarna anser att det är möjligt att påverka framtiden.
”Finländarnas starka framtidstro var överraskande. Finländarna har resiliens i kriser och tillit till samhället. Man kan tänka att en stabil framtidstro är en kraftresurs i det finländska samhället”, bedömer Jenna Lähdemäki-Pekkinen, expert i förutsägelse i Sitra.
Uppfattningarna har blivit dystrare av Rysslands anfallskrig
Även om finländarna har en stark framtidstro har andelen som väntar ivrigt på framtiden sjunkit. Nu anser en femtedel att de väntar ivrigt på framtiden och ser många möjligheter i den, medan en fjärdedel svarade så för två år sedan. Andelen som förhåller sig till framtiden med rädsla har däremot ökat en aning (nu 15 %, tidigare 13 %). Unga i åldern 15–24 förhåller sig ivrigast till framtiden och 34 procent av dem väntar på framtiden med engagemang. Män (26 %) är mer engagerade i framtiden än kvinnor (15 %). Mer än hälften av finländarna (52 %) ser ibland framtiden som skrämmande, och ibland fram emot den.
Rysslands anfallskrig i Ukraina har påverkat finländarnas framtidssyner kraftigt, mer än coronan. Totalt 36 procent bedömer att kriget har påverkar väldigt mycket eller mycket och 43 procent i viss mån. Kriget har påverkat kvinnors syn mer än männens, och den största påverkan har varit bland personer över 65 år.
Önskan om att bevara välfärdssamhället förenar – oenighet i miljöfrågor
När finländarna blev tillfrågade om vilka saker de vill att ska genomföras under de kommande tio åren, var det främsta önskemålet att bevara välfärdssamhället. Toppönskemålen bestod också av balans i den offentliga ekonomin, att tygla låntagandet, bevara den nationella säkerheten på en hög nivå och förbättra välbefinnandet hos barn och unga. Enligt Framtidsbarometern påverkar samma teman även finländarnas röstningsbeslut i valet på våren.
Vikten av miljömålen, såsom att stävja klimatuppvärmningen och stoppa utarmningen av naturens mångfald, har däremot sjunkit bland finländarnas önskemål för framtiden. Ungas prioritetsordning skiljer sig från andra åldersgrupper, både när det gäller önskemålen för framtiden och faktorer som påverkar röstningsbeslutet: topp tre består av att hålla klimatuppvärmningen under 1,5 grader, att förbättra välbefinnandet hos barn och unga samt bevara välfärdssamhället.
I Framtidsbarometern frågades också hur bra utvecklingsgångarna som påverkar framtiden (naturens bärkraft håller på att falla sönder, utmaningar som gäller välbefinnande ökar, kampen om demokratin intensifieras, konkurrensen om den digitala makten hårdnar och grunden för ekonomin börjar spricka) motsvarar det egna synsättet. De olika utvecklingsgångarna motsvarar finländarnas synsätt ganska bra, men det finns även spridning i svaren mellan vissa grupper. Fler än hälften (56 %) av respondenterna upplevde att utvecklingsgången där naturens bärkraft håller på att falla sönder motsvarar det egna synsättet, medan cirka en tredjedel (31 %) ansåg att den inte motsvarar det egna synsättet. Frågan delade respondenterna särskilt partitillhörighet och ålder. Av de unga svarade 64 procent att utvecklingsgången motsvarade deras eget synsätt. Bland åldersgrupperna var det även de unga som hade den starkaste upplevelsen av att man kan påverka det att naturens bärkraft håller på att falla sönder – precis som de andra utvecklingsgångarna.
”Under valvåren måste vi komma ihåg att framtiden inte kan pausas och att utvecklingsförloppen som beskrivs i megatrenderna inte kan förbises. Till exempel väntar inte den ekologiska hållbarhetskrisen på att dagsaktuella frågor löses först. Finland behöver ett strategiskt grepp som överskrider valperioderna av de politiska beslutsfattarna. Dessutom skulle det vara viktigt att partierna och kandidaterna i valdebatten berättar för finländarna hurdan framtid de önskar sig för Finland”, säger Sitras expert i förutsägelse Sanna Rekola.
