I Haukivuori i Södra Savolax motarbetar fyra gårdar klimatförändringen med hjälp av cirkulär ekonomi. Gårdarna Kalliolan tila, Hiekkoin tila och Tynilä tila lånar ut åkrar till varandra, vilket gör att jordbrukarna sparar tid och pengar och även förbättrar cirkulationen av näringsämnen och gör att marken mår bättre.
Lösningen är lönsam för alla: Där gårdarna Kalliolan tila och Lietlahden tila också odlar grönsaker på åkrar som hör till Hiekkoin tila och Tynilän tila, skördar Hiekkoin tila gräs och spannmål med sina egna maskiner till foder åt sina djur. Tynilän tila producerar också foder åt Hiekkoin tila.
”Med hjälp av samarbetet kan varje gård producera mer mat än vad man kan på sin egen areal”, berättar Antti Vauhkonen från ekogården Kalliolan tila.
Samarbete och delning mellan gårdarna är en av de fyra lösningar som Sitras utredning lyft fram som främjar cirkulär ekonomi och minskar gårdarnas växthusgasutsläpp på ett kostnadseffektivt sätt enligt tidigare undersökningar. De tre övriga lösningarna består av fraktionering av gödsel, odling av undervegetation och fånggrödor samt användning av baljväxter i växtföljden.
I utredningen som beställdes av Sitra och genomfördes av Naturresursinstitutet Luke identifierades 28 lösningar som främjar cirkulär ekonomi och som redan används på gårdar. Dessutom sammanställdes för första gången tidigare forskningsresultat om växthusgasutsläppen och de ekonomiska inbesparingarna från de fyra lösningar som främjar cirkulär ekonomi. Hittills har dock gårdarnas växthusgasutsläpp och ekonomiska inbesparingar generellt tolkats var för sig.
”Klimatförändringen måste tas på allvar och man måste fundera på den tillsammans med gårdarnas lönsamhet på kort och lång sikt. Resultatet från utredningen belyser behovet av cirkulär ekonomi inom jordbruket: lösningar som är vettiga för klimatet kan också vara ekonomiskt lönsamma”, betonar Hanna Mattila som är expert på cirkulär ekonomi vid Sitra.
Nödvändiga näringsämnen rinner fortfarande iväg och belastar vattendragen. Om de befintliga näringsämnena utnyttjas mer effektivt, tryggar det livsmedelsförsörjningen ytterligare och förbättrar vattendragens tillstånd. Cirkulär ekonomi främjar både cirkulationen av näringsämnen och markens välmående och binder koldioxid i marken.
”Det behövs dock mer forskning om alla fördelarna med cirkulär ekonomi. Fördelarna måste gå att jämföra sinsemellan”, tillägger Mattila.
Gårdarna behöver rådgivning och nya innovationer
Enligt utredningen skulle väldigt många fler gårdar kunna ha nytta av fraktionering av gödsel, odling av undervegetation och mellangrödor, baljväxter i växtföljden samt av att samarbeta och dela. För tillfället är det till exempel cirka 100 gårdar som fraktionerar gödsel, även om 5 000 gårdar också kunde införa lösningen.
De jordbruksexperter och jordbrukare som intervjuades i utredningen bedömer att många gårdar helt enkelt inte känner till fördelarna med lösningarna. Experterna föreslår bland annat ökad information och rådgivning om lösningarna för att allt fler gårdar ska införa dem.
Det är inte tillräckligt i sig att de lösningar som redan finns och som främjar cirkulär ekonomi tas i bruk i bredare utsträckning, betonar Mattila. Gårdarna behöver också nya, innovativa lösningar som stöder bekämpningen av klimatförändringen och anpassningen till den.
Sådana lösningar utvecklades och testades i höstas i bland annat Sitras och Salo stads pilotprojektet Farmidata (på finska), som med hjälp av realtidsuppgifter om vädret och marken samt andra digitala metoder gynnar jordbrukens lönsamhet och cirkulär ekonomi. Som bäst utvecklar över 100 gårdar metoder som ska öka koldioxidbindningen i Sitras, BSAG:s och Meteorologiska institutets pilotprojekt Carbon Action (på finska).
”Många finländska gårdar har blivit intresserade av att främja cirkulär ekonomi och av att motarbeta klimatförändringen. Alla gårdar kan hitta ett eget sätt som utnyttjar cirkulär ekonomi, är ekonomiskt lönsamt och klimatvänligt”, tror Mattila.
Bekanta dig med utredningen om lönsamma lösningar för cirkulär ekonomi inom jordbruket här (på finska).
Vi rekommenderar
Läst den än?