Marginalisering bland unga dyrt även för samhället

Marginalisering leder såväl till mänskliga utmaningar som till kostnader för samhället i form av olika korrigerande tjänster, inkomstöverföringar och förlorade skatteintäkter. Den första toppen av kostnader för marginalisering syns redan under ett barns första levnadsår och en annan topp då ett barn kommer i puberteten.

”Det finländska rådgivningssystemet kan säkert identifiera familjer som behöver stöd, men svarar man mot deras stödbehov med tillräckliga resurser och i rätt tid?”, funderar THL:s ledande expert Timo Ståhl, som är en av upphovsmännen till undersökningen.

En annan topp av kostnader för marginalisering syns då ett barn kommer i puberteten och flera delar i servicesystemet aktiveras samtidigt.

I undersökningen Syrjäytymisen hinta – case investoinnin kannattavuuslaskelmasta (Marginaliseringens pris – case kalkyl över investeringens lönsamhet) av Sitra och Institutet för hälsa och välfärd (THL) presenteras för första gången en bedömning av vilka kostnader marginalisering medför för samhället. Bedömningen baserar sig på starkt empiriskt material.

I undersökningen har man följt användningen av tjänster, inkomstöverföringar och kostnader för dessa bland personer födda i Finland år 1987 fram till 25 års ålder. Dessutom har man bedömt personernas livslånga kostnader fram till 80 års ålder.

”Finland är en föregångare då det gäller att utnyttja registeruppgifter. Genom att utnyttja högklassigt registermaterial kan man på ett tillförlitligt sätt bedöma hur olika befolkningsgrupper använder tjänster och kostnaderna för dessa”, säger Tiina Ristikari, specialforskare vid THL.

Bakom kalkylerna finns en klassificering av risker som inbegriper fyra faktorer med anknytning till barndomen som förutspår marginalisering. Dessa faktorer är låg utbildningsnivå hos föräldrarna, problem med alkohol och droger och med den mentala hälsan eller långvarigt behov av utkomststöd samt stora förändringar i familjens struktur. Ju fler faktorer som är aktuella i familjen, desto mer sannolikt är det att barnet kommer att behöva olika stödåtgärder under sin uppväxt och sitt liv.

Utbildning skyddar från marginalisering och kostnadsökning

De totala kostnaderna för marginalisering är starkt beroende av huruvida en ung person avlägger en examen efter grundskolan eller inte. Personer som inte utbildar sig efter grundskolan orsakar under sin livstid tilläggskostnader på så mycket som upp till 370 000 euro för den offentliga förvaltningen i jämförelse med personer som skaffar sig en utbildning.

”Det är givetvis inte så att alla personer med enbart grundskoleutbildning marginaliseras eller avskärmas från arbetsmarknaden. Å andra sidan orsakar en del av dem betydligt mer kostnader än andra”, betonar Petri Hilli, äldre rådgivare vid Sitra.

Summan är en minimibedömning eftersom det även finns många olika typer av kostnader som lämnats utanför granskningen, till exempel effekterna av brottslighet, cirkulation av konsumtionsskatter och pengar, åtgärder för att aktivera arbetslösa samt kostnader för specialiserad sjukvård och äldreomsorg.

Förbyggande av marginalisering med hjälp av kalkyler

Med hjälp av kalkylerna kan man jämföra produktiviteten och genomslagskraften hos olika stödformer som förebygger marginalisering. Sitra har redan utnyttjat kalkylerna i sitt arbete för samhällelig investering, bland annat för att skapa en modell för en fond som främjar välfärden hos barn och unga avsedd för kommuner.

SIB-fonden (eng. Social Impact Bond) är ett resultatbaserat verktyg som stödjer kommuner att genomföra målinriktade, långsiktiga investeringar och erbjuder dem ekonomiska tilläggsresurser. På denna bas startas till exempel i Tavastehus för närvarande ett projekt som erbjuder pojkar som riskerar att marginaliseras stöd från förskolan ända till vuxen ålder.

”Med hjälp av modellen och kalkylerna fördjupar man sig i de grundläggande orsakerna till problemen och utreder vilka åtgärder som har bäst effekt på dem. Målet är att åstadkomma en så positiv och bestående effekt som möjligt i barnets eller den ungas liv”, berättar Petri Hilli.

I SIB-projektet fastställs exakta, mätbara mål för den eftersträvade välfärden. Främjande verksamhet planeras tillsammans med kommunerna. För detta utnyttjas den expertis som Centralförbundet för Barnskydd besitter och verksamheten finansieras med medel som samlats in från placerare. Kommunen betalar bara för resultat som överensstämmer med målen.

Undersökningen grundar sig på undersökningen om den nationella födelsekohorten 1987 (Kansallinen syntymäkohortti 1987), som inriktar sig på alla personer födda år 1987 i Finland.

Mer information:

• Petri Hilli, äldre rådgivare, Sitra (modellering), tfn 040 754 2090, petri.hilli@sitra.fi
• Tiina Ristikari, specialforskare, THL (undersökningen om födelsekohorten 1987), tfn 029 524 6720, fornamn.efternamn @ thl.fi
• Timo Ståhl, ledande expert, THL (förebyggande och främjande arbete i kommunerna), tfn 029 524 7128, fornamn.efternamn @ thl.fi

Publikation:

Syrjäytymisen hinta – case investoinnin kannattavuuslaskelmasta. Yhteiskuntapolitiikka 6/2017, THL (på finska).

Bild: De kumulativa genomsnittliga kostnaderna för marginalisering enligt riskkategori och utbildningsgrad per person. Streckade linjer = personen har en examen efter grundskolan. Kohorten har delats in i riskkategorier (RK) enligt hur många riskfaktorer personen kopplas till utifrån bakgrundsfaktorer i barndomsfamiljen.