De traditionella nyhetsmediernas svagare ställning och portvaktsfunktionens nya former utmanar demokratins hållbarhet mycket starkare och på mycket mer mångfasetterade sätt än vi hittills har tänkt oss. Samtidigt utmanar omvälvningen våra invanda uppfattningar om de kunskaper och färdigheter som medborgarna måste ha för att kunna delta i samhället.
Denna förändring beskrivs i arbetspappret Portvaktsfunktionen under den digitaliserade eran, som publicerats som en del av Sitras projekt Digital makt och demokrati. I arbetspappret studeras den pågående omvälvningen av medie- och informationsmiljö genom att uppdatera portvaktarteorin, som betraktas som en klassiker bland kommunikationsteorier, från förra århundradet till 2020-talet.
”Det ser ut som om tanken om portvaktsfunktionens död, som ofta förknippas med de sociala mediernas utveckling, var starkt förhastad. Portvaktarmakten har inte försvunnit någonstans, utan den har förändrats, splittrats och delvis bytt ägare. Dessutom har omvälvningen i mediemiljön skapat helt nya former av digital makt och nya portvaktare, som emellertid ser sin egen roll och sitt eget ansvar i samhället på ett mycket annorlunda sätt än de traditionella medierna,” säger Sitras projektledare Jukka Vahti om tankarna bakom arbetspappret.
Tidigare fungerade de traditionella nyhetsmedierna som portvakter och definierade de ämnen som diskuterades i samhället och hur det gjordes. Jämfört med masskommunikationens tidevarv har de digitala tjänsterna, plattformarna och deras algoritmer tagit betydande makt i fråga om vilken information vi erbjuds och hur de utifrån data skräddarsydda medielandskapen ser ut för var och en av oss.
Under informationskrigens tidevarv behövs djupare insikter om portvaktsfunktionens omvälvning
Arbetspappret beskriver hur de mest betydande plattformsbolagen, såsom Facebook, Google och Twitter har utvecklats till globala jättar, det digitala tidevarvets portvakter. Deras portvaktsställning eller -mekanismer är dock inte likadana som de traditionella nyhetsmediernas. Plattformsbolagen producerar inte själva innehåll, utan gallrar, kanaliserar och delar information med hjälp av automatiserade processer. Det kuraterande som tidigare har utförts av individer och journalisters yrkesgrupper har i allt större omfattning överförts till en era med gallringar utförda av algoritmer.
”I den nordiska starka medieregleringens perspektiv är plattformsbolagens globala karaktär en helt ny utmaning som delvis verkar ha lamslagit de nationella beslutsfattarna. På vilket sätt kan portvaktsfunktionen som stärker demokratin stödjas i en situation där möjligheterna för en nationell reglering är begränsade? Frågan är också viktigt med tanke på den nationella försörjningsberedskapen och samhällets slagtålighet under informationskrigets tidevarv, då de största plattformstjänsterna på en relativt kort tid blivit en integrerad del av vår vardag och av hela samhällets sociala infrastruktur”, säger Sitras projektledare Hannu-Pekka Ikäheimo, den andra av arbetspapprets författare.
Portvaktsfunktionen håller på att anta olika former i både liberala demokratier och auktoritära länder. 2000-talets kommunikationsteknik erbjuder möjligheter att såväl främja demokrati som kuva medborgarnas rättigheter och informationsfrihet.
I arbetspapprets slutsatser konstateras att vi inte lyckas göra informationsmiljön sundare enbart genom att utveckla regleringen av plattformsjättarna. Det kräver också en klarare vision inom EU om hur starkt unionen är beredd att stödja en portvaktsfunktion som stärker demokratiska värderingar, både inom och utanför EU:s gränser. Samtidigt behövs satsningar på egen kommunikationsinfrastruktur.
Ytterligare information
Hannu-Pekka Ikäheimo, arbetspapprets författare, projektledare, Nya sätt att påverka, Sitra
Olli Seuri, arbetspapprets författare
Jukka Vahti, beställare, projektledare, Digital makt och demokrati, Sitra
Arbetspappret Portinvartijuus digitaalisella aikakaudella är en del av arbetet som görs i Sitras projekt Digital makt och demokrati, som studerar den digitala maktens nya former och deras inverkan på demokratin. Sitras tidigare publikationer, bl.a. Mediavälitteinen yhteiskunnallinen vaikuttaminen (2021) och Digivallan jäljillä (2022) (båda på finska med svensk sammanfattning) har belyst mediemiljöns starka förändring och framtidsbilder samt karaktären av den digitala makten som bygger på insamling och utnyttjande av data om enskilda människor. Det arbetspapper som nu publicerats fördjupar den bild av mediemiljöns förändring som de tidigare publikationerna beskriver och för den klassiska portvaktarteorin från 1900-talet till vår tid.