Digitaliseringen har medfört nya sätt att påverka och nya former av digital makt. De nya sätten att påverka används ofta i destruktiva syften i stället för konstruktiva, till exempel för att sprida desinformation, trolla på webben eller stärka polariseringen i samhället.
Det är viktigt att motarbeta desinformation och att ha förmåga att kritiskt läsa digital information för att demokratin ska kunna fungera och förnyas. Det gäller såväl Finland som alla andra demokratier i världen. Vårt deltagande i demokratiska beslut är beroende av vår förmåga att tolka information och att bilda åsikter utifrån det. Även om finländarna representerar världstoppen när det kommer till läskunnigheten kan vi inte invagga oss i trygghet i den förändrade omvärlden.
Dessa behov tillgodoses av guiden Digitaalinen informaatiolukutaito i Faktabaari. Guiden publicerades nyligen på finska och engelska. Den offentliggjordes på Sitras seminarium Hyvää huomista, demokratia den 15 september. Guiden presenterades av utbildningsexpert Kari Kivinen. Du kan titta på en inspelning av Kivinens presentation här.
I guiden finns färsk information och konkreta tips om hur vi kan agera på webben. Största delen av artiklarna i guiden bygger på det europeiska ramverket för digital kompetens (DigComp 2.2: The Digital Competence Framework for Citizens). Ramverket definierar de grundläggande digitala kunskaperna och färdigheterna för vilka EU ställt upp ambitiösa mål: minst 80 procent av befolkningen ska behärska dessa grundläggande kunskaper och färdigheter senast år 2030.
”Var och en av oss möter ett förvirrande flöde av information på de digitala plattformarna på webben, och vi klarar inte alltid av sålla denna information med de kunskaper och färdigheter som vi fått i skolgemenskapen och hemma. Därför är det viktigt att förkovra förmågan att läsa digital information hos alla som använder webben, och särskilt hos unga. Med hjälp av den här förmågan kan vi identifiera på vilka sätt man försöker påverka oss på webben” berättar Mikko Salo, en av Faktabaaris grundläggande medlemmar, om guidens bakgrund.
Demokratin kan göras starkare genom att stödja den digitala bildningen
Enligt Eurobarometer-undersökningen, som gjordes redan år 2018, betraktade 83 procent av européerna desinformation som ett hot mot demokratin. Samtidigt mötte 63 procent av alla unga européer falska nyheter oftare än en gång per vecka, medan 51 procent av européerna ansåg att de sannolikt exponerats för desinformation på webben.
Detsamma visar Sitras utredning Digital makt, enligt vilken bristen på transparens i dataekonomin och koncentrationen av den digitala makten till ett fåtal personer utsätter oss för obemärkt informationspåverkan. Det hotar också vår integritet och tär samtidigt på vår cybersäkerhet.
Projektledare Jukka Vahti från Sitras projekt Digital makt och demokrati säger att det är av kritisk betydelse att producera information och insikter om informationsmiljöns förändring och den digitala makten och att lära ut förmåga att läsa digital information till alla från beslutsfattare till elever i grundskolan.
”Genom att stödja den digitala bildningen gör vi demokratin starkare, vilket i sin tur är en förutsättning för bygget av en bättre framtid, särskilt under dessa osäkra tider.”