Ny studie: För att nå Finlands klimatmål krävs betydligt mer ren elektricitet, vindkraft billigast för att täcka merparten av behovet

I enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram försöker Finland bli koldioxidneutralt senast år 2035 och koldioxidnegativt strax efter det. I studien Enabling cost-efficient electrification in Finland, som Sitra offentliggör den 28 september, uppskattas det att det är möjligt för Finland att nå klimatmålen inom den krävda tidsplanen.

I praktiken förutsätter detta att fossila bränslen ersätts av utsläppsfri elektricitet inom industri, trafik och uppvärmning.

”Enligt studien kan ändringen genomföras med den teknologi som finns inom synhåll, utan överoptimistiska antaganden om förbättrad energieffektivitet och utan att användningen av virke och annan biomassa ökar permanent”, säger projektledare Gerard Aue, som ledde modelleringsarbetet på konsultföretaget Compass Lexecon.

Allting kan inte ersättas med el. Till exempel inom kemiindustrin kan dock rent producerat väte eller hållbar biomassa användas i stället för fossila bränslen.
Studien gjordes av en internationell arbetsgrupp bestående av modellerare och konsulter från konsultföretagen Compass Lexecon och Enerdata samt forskare från Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet. Studien baserar sig på en modellering av energisystemet och elmarknaden samt på intervjuer med ett stort antal experter och på workshoppar.

Det behövs mycket ny elproduktion

I studien uppskattas det att en omfattande elektrifiering av Finlands ekonomi ökar elbehovet med mer än en femtedel från nuläget fram till år 2035. Fram till år 2050 kommer den årliga elförbrukningen i Finland att fördubblas från den nuvarande nivån och uppgå till närmare 170 terawattimmar (TWh).

För att svara mot ökningen i förbrukningen, bör Finlands elproduktionskapacitet mer än tredubblas från nuvarande cirka 20 gigawatt till över 70 gigawatt fram till 2050. I det modellerade scenariot utgörs merparten av den nya produktionen av landvindkraft, som det är billigare att producera el med än andra utsläppsfria produktionsformer, såsom kärnkraft och havsvindkraft.

Landvindkraftens andel av Finlands elproduktion tros öka till över 70 procent fram till år 2050, då andelen år 2020 var cirka tio procent. Till exempel i Danmark står vindkraft redan nu för över hälften av elproduktionen.

Utsläppsfrihet förutsätter stora investeringar

Studien betonar att vindkraftsproduktionen, som varierar efter vädret, behöver stödjas av efterfrågeflexibilitet, energilager, annan flexibel elproduktion samt goda överföringsförbindelser inom Finland och också till grannländerna.

Under de kommande årtiondena förutsätter detta stora investeringar i elproduktion och -lagring, ansenliga tilläggssatsningar på stamnätet som utgör ryggraden för Finlands elsystem samt gränsöverskridande överföringsförbindelser. Inga betydande extra satsningar utöver de nuvarande planerna behövs i eldistributionsnäten som finns närmare konsumenterna.

Studien behandlade också hur en omfattande väteanvändning skulle påverka Finlands energisystem. Enligt modelleringarna minskar ett omfattande utnyttjande av väte behovet av biomassa och batterier, men samtidigt ökar elförbrukningen ytterligare, med 20 TWh fram till år 2050.

Om det å andra sidan inte finns tillräckligt med landvindkraft tillgängligt, behövs det mer kärnkraft, batterier och importerad el. Om en fullskalig flexibilitet i elförbrukningen inte nås, behövs fler ellager och elproduktion som motvikt för att täcka lagringssvinnet. Dessa granskningar ledde till en ökning i kostnader och nödvändiga investeringar.

Beslutsfattarna måste ha en klar framtidsvision

Studien är aktuell, eftersom regeringen för närvarande uppdaterar Finlands klimat- och energistrategi. Det centrala är att se till att industrin, som står inför stora investeringar, har en stabil verksamhetsmiljö, tillräckliga incitament för att elektrifiera processer och ersätta fossila bränslen samt stöd för att utveckla och testa nya lösningar.

Enligt studien behöver Finland även ansenliga satsningar på väteindustri. Finland bör skapa en tydlig bild av hur den överföringsinfrastruktur som rent väte kräver ska genomföras. Dessutom behövs en uppmuntrande skattebehandling och reglering för rent producerat väte och dess derivat.

”För att energisystemet ska kunna elektrifieras måste vi få ordning på ramverket. Nu krävs det att beslutsfattarna har en klar framtidsvision”, säger Janne Peljo, projektledare på Sitra.

Välkommen att höra om och diskutera rapportens resultat på release-evenemanget tisdag 28 september kl. 13.30–15.00. Anmälan är öppen tills evenemanget börjar på Lyyti.

Läs mera:

Enabling cost-efficient electrification in Finland (på engelska)