i innehållslistor eller på en innehållssida.
Under parlamentsvalet i Holland nådde man en röstningsaktivitet som översteg 80 procent – en siffra som hittills har varit en utopi i kommunalvalet i Finland. På 1960-talet skymtade gränsen på 80 procent, medan aktiviteten 2012 var under 60 procent. Har vi tappat intresset för att delta i beslutsprocessen? Hur kan vi förnya vårt demokratiska system så att det möter vår tids utmaningar? Hur kan vi inspirera och underlätta medborgarnas deltagande i beslutsprocessen?
Sitra publicerar idag tolv förslag till åtgärder som kan stärka den representativa demokratin och de demokratiska institutionerna. Förslagen omfattar allt från att utveckla partiverksamheten till att öka medborgarnas inbördes förståelse samt teknikens roll i arbetet med att tygla hatretoriken och identifiera desinformation.
I ett tjugotal år har man i västländerna talat om den representativa demokratins sönderfall eller till och med kris. Den senaste tidens händelser i världspolitiken har gjort diskussionen ännu mer laddad. De krismedvetna diskussionerna har ändå inte lett till insatser som stärker demokratin eller de demokratiska institutionerna.
”Röstningsprocenten och partiernas medlemsantal har minskat konstant i västländerna. Det ser ut att finnas en lucka mellan den upplevda delaktigheten och de demokratiska kanalerna för deltagande”, berättar Elina Kiiski Kataja, ledande expert vid Sitra.
Världen har förändrats i och med globaliseringen och teknikens utveckling har inverkat avsevärt på människornas sätt att delta. Den representativa demokratin avspeglar emellertid fortfarande i hög grad 1900-talets samhälle.
”För att hitta sin plats i människornas tankar och hjärtan måste demokratin utvecklas till att motsvara dagens värld. Det kan inte uppnås genom att ta till ett enda knep, utan man måste beakta hela samhällets välfärd och befolkningens demokratiska färdigheter”, fortsätter Kiiski Kataja.
Sitras promemoria Demokratian vaikeuksista kohti tulevaisuuden osallisuutta (på finska) föreslår följande metoder för att öka delaktigheten i den demokratiska beslutsprocessen:
- Inom politiken övergår man från hörande till verklig diskussion. Medborgardiskussioner kan ge både medborgare och politiker mer bearbetade åsikter.
- Man låter tekniken tjäna demokratin exempelvis genom att använda den till att identifiera desinformation.
- Partiernas verksamhetsmetoder förnyas. Man främjar en mer öppen hållning i fråga om partiernas medlemskap, programutveckling och beredningsarbete.
- Förvaltningen utvecklas så att den blir mer öppen och flexibel.
- Man stöder livslångt lärande och utveckling. Man kan göra försök med exempelvis studiekonton för personer över 25 år och korta utbildningar vid branschbyte.
- I fråga om beslutsprocessen övergår man från enskilda beslut till kontinuerlig utveckling i samarbete mellan parterna som fattar beslut, producerar information och genomför lösningarna.
- Försörjningen tryggas för alla, eftersom ökad ojämlikhet leder till demokratiskt underskott.
- Förtroendet och dialogen stärks genom att stöda möten mellan olika slags människor. Exempelvis grundskolan är inte endast en plats för lärande, utan den skapar också samhörighet.
- Långsiktiga verktyg används i större utsträckning i beslutsprocessen, såsom riksdagens framtidsutskotts och det nationella framsynsnätverkets arbete samt framtidsredogörelsen.
- Man främjar närdemokrati parallellt med globala beslutsprocesser. Möjligheter att påverka livsmiljön stärker delaktigheten.
- Man skapar samförstånd mellan grupper med olika bakgrund eller värderingar. Tillspetsade motsättningar kan dämpas exempelvis med hjälp av medborgardiskussioner och -råd.
- Nya metoder används till att öka delaktigheten, såsom mobila råd där ett slumpmässigt urval av medborgare ger beslutsfattarna råd.
Mer information om förslagen finns i promemorian (på finska). Promemorian publiceras på svenska senare.
Promemorian offentliggörs under evenemanget Demokratian tulevaisuus -aamukahvit den 21 mars som en del av programmet för demokrativeckorna under jubileumsåret Finland 100 år.
