archived
Beräknad läsningstid 5 min
Detta inlägg har arkiverats och kan innehålla inaktuellt information

Övergången till ett samhälle för hållbar välfärd bör vara skolornas viktigaste uppgift

Skolorna har haft återvinningsprogram redan i årtionden. Återvinningsprogrammen är viktiga, men räcker inte ensamma till för att göra vår utbildning hållbar. Att göra hållbarhetstänkandet till en del av hela verksamheten är den viktigaste uppgiften i skolor och läroanstalter de kommande åren.

Publicerad

Finlands hundraårsjubileum erbjuder utmärkta möjligheter till nationell själviakttagelse. Hurdan är den finländska skolan, den globala framgångshistorien, om 100 år? Hur kan man bygga upp en hållbar välfärd genom utbildning? Ett av målen i den nya läroplanen som togs i bruk i fjol är att växa upp till en medborgare med en hållbar livsstil. Nu är det dags att föra ut målet i praktiken.

Sitras internationella forskningsprojekt Education for a Changing World sammanförde 15 finländska och nordamerikanska forskare kring följande forskningsfråga: Hur kan vi göra det möjligt för elever, skolor och gemenskaper att utvecklas till byggblocken för en ny samhällsmodell för hållbar välfärd?

Som en försmak på den referentsgranskade engelskspråkiga boken som publiceras som ett resultat av projekten kan du redan nu läsa Sitras finskspråkiga sammanfattning Tulevaisuuden koulutuksen käsikirja (Handbok för framtidens utbildning). Publikationen lyfter upp särskilt de fyra följande observationerna för debatt för att utveckla det finländska utbildningsfältet:

1. Skolan borde fostra människor som har förmågan, kunskaperna och attityden att greppa kniviga problem

Vårt utbildningssystem borde sikta mot en djupinlärning som förändrar världsbilden. Skolorna har traditionellt utövat inlärning på ytan, men om vi önskar lösa vår tids stora utmaningar, är färdigheter inom djupinlärning oundvikliga.

Framtidens viktigaste färdigheter vid sidan av kommunikations- och samarbetsfärdigheter samt kreativitet och kritiskt tänkande är även empati och flexibilitet. En viktig roll spelar även färdigheten att lära sig och att utveckla sina attityder.

”När det finns enormt med information, även motstridig sådan, klarar sig syntetiserande personer bäst, dvs. de som kan plocka ut det väsentliga och kombinera information”, säger projektets koordinerare Jenna Lähdemäki på Sitra.

”Förmågan att kunna gestalta stora helheter behövs allt oftare”.

2. Inom utbildningsfältet behövs en framtidsorienterad debatt om syfte och värden. Vart och varför utbildar vi oss i denna turbulenta tid?

Skolan som institution måste omdefinieras, efterlyser projektets forskare. Hela utbildningssystemets mål borde vara att bygga upp en hållbar framtid och lära sig framtidsfärdigheter.

”Vår nuvarande livsstil är ohållbar och kräver en utmaning och granskning av våra värden. Sådana här funderingar måste ges tid och rum i skolorna”, kommenterar en av projektets forskare Erkka Laininen från OKKA-stiftelsen som fokuserar på utbildningssektorn.

3. Samarbetet mellan skolan och det omkringliggande samhället måste stärkas

Utbildningsdiskussionen är i alldeles för hög grad en intern debatt bland de som arbetar inom utbildningssystemet. Utbildningssystemet borde vara den samhälleliga utvecklingens förlöpare och så väl beslutsfattarna som vi andra borde uppleva ägarskap i utbildningssystemets utvecklingsriktning.

”Skolorna kunde även allt mer utnyttja det omkringliggande samhället som en resurs i sitt arbete. En fenomensbaserad inlärning ger goda möjligheter för detta”, kommenterar Lähdemäki.

Även samhällets övriga aktörer kan närma sig skolan, oavsett om det sker i form av olika gemensamma projekt eller som en omvänd mentoring, där barnen eller de unga undervisar vuxna.

4. Övergången till ett samhälle med hållbar välfärd förutsätter mycket av kunnandet och utbildningen

Vi lever ett ekologiskt ohållbart liv. För att kunna gå över till ett mer hållbart samhälle behöver vi nya färdigheter och tankesätt. Efter som vi lever allt längre kanske vi även skulle behöva en livslång läroplikt eller hur ska vi annars säkerställa allas välfärd och se till att de hänger med i världens svängar?

”Det är ett problem att man i den samhälleliga debatten ofta hänvisar till att den unga generationen är så progressiv att de nog kommer att lösa våra problem. Den unga generationen är dock liten till storleken och vi lever allt längre än tidigare. Barn och unga är vår framtid, men det räcker inte. Vi behöver även en radikal inlärning hos den äldre generationen, om vi önskar att leva på ett hållbart sätt”, fortsätter Lähdemäki.

I den samhälleliga debatten ses skolan ofta som svaret på allt.

”När vi strävar efter en ändring i skolan bör vi ha realism, tålamod och förståelse för skolans verksamhetslogik”, kommenterar docent och universitetslektor Jari Salminen vid Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet, också en av projektets forskare.

”Även lärarna borde ha fler möjligheter till att skapa visioner för skolans framtid.”

Projektet Education for a changing world

Sitras projekt som fokuserat på visioner för framtidens utbildning har samlat in insikter från flera olika sektorer och målet har varit att påskynda diskussionen om utbildningen och den hållbara välfärdens relation i den förändrade världen. Som en del av projektet ordnade Sitra försöks- och utbildningsprogrammet Utvecklare av hållbar utveckling som förenade olika slags innehåll och praktiska försök kring hållbar välfärd. I handboken Tulevaisuuden koulutuksen käsikirja sammanställs lärdomar även från detta utbildningsprogram.

Forskningsprojektets resultat publiceras i sin helhet hösten 2018 i form av boken Sustainability, Human Well-being and The Future of Education (Palgrave Macmillan).

Vad handlar det om?