Samhällelig investering är ett sätt att kanalisera privat kapital till verksamhet som eftersträvar både ekonomisk vinst och mätbar positiv samhällsnytta. Ett exempel är ett låneavtal vars villkor innehåller mål för samhällseffekt. Den andra ytterligheten är resultatbaserade finansieringsavtal (s.k. SIB-avtal) som starkt sammanbinder offentlig sektor, investerare och serviceproducenter såväl gällande mål för samhällelig nytta som risker och avkastning.
Finlands nationella styrgrupp för samhällelig investering började i dag sitt arbete i en ny sammansättning. Dess uppdrag är att leda och stöda utveckling av den operativa miljön och marknaden för samhällelig investering i Finland.
”Samhällelig investering har alla förutsättningar att bli en del av framtidens finanslösningar för välfärdsamhället. Styrgruppens mål är att främja denna utveckling, liksom även lanseringen av olika former av samhälleliga investeringar för den finländska finansmarknaden”, säger styrgruppens ordförande, Finlands Industriinvestering Ab:s utvecklingsdirektör Henri Grundstén.
Styrgruppens medlemmar är Jenni Airaksinen (utvecklingsdirektör, Kommunförbundet), Teri Heilala (verkställande direktör, FIM), Olli-Pekka Heinonen (chefdirektör, Undervisningsstyrelsen), Anni Huhtala (överdirektör, Statens ekonomiska forskningscentral), Hille Hyytiä (verkställande direktör, Motiva Oy), Terhi Kilpi (överdirektör, Institutet för hälsa och välfärd), Kimmo Lipponen (verkställande direktör, Arvo-förbundet), Juha Majanen (biträdande budgetchef, finansministeriet), Pekka Samuelsson (investeringsdirektör, Taaleri), Jukka Vähäpesola (aktiedirektör, Arbetspensionsbolaget Elo) och Sami Tuhkanen (finansdirektör, Sitra). Som sekreterare fungerar Mika Pyykkö, som vid Sitra är projektledare för teamet Stöd för samhällelig investering. Den tidigare styrgruppens mandatperiod på två år upphörde i december förra året.
Samhälleliga investeringar återspeglar investerarens värderingar
Samhälleliga investeringar kan ses som en utvecklad form av hållbara investeringar. Dessa tar nämligen sikte på mätbar samhällelig nytta. Ute i världen förknippas samhälleliga investeringar ofta med främjande av FN:s mål för hållbar utveckling.
En färsk utredning av det internationella investeringsnätverket GIIN för samhällelig investering berättar om snabb tillväxt på en mångdimensionell marknad. Medel som klassificeras som samhälleliga investeringar och förvaltas av investeringtjänsteföretag som svarat på den årliga enkäten dubblerades år 2017 till cirka 228 miljarder amerikanska dollar. (Annual Impact Investor Survey 2018)
I Finland är samhälleliga investeringar förmål för stort intresse, dock är marknaden ännu liten och rätt så ostrukturerad. Detta framgår ur Kapitalplacerares förenings (FVCA), Sitras och Deloittes undersökning Möjligheter för samhälleliga investeringar inom kapitalinvestering (på finska), som publicerades för ett år sedan.
De institutionella investerare som intervjuats för undersökningen anser dock att kapitalinvesteringar redan nu innehåller dold effekt, som man inte alltid känner till eller är medveten om, och som borde synliggöras.
”Det är tydligt att samhälleliga investeringar blir en permanent del av finansmarknaden. Som en del i policyn för hållbara investeringar kommer till exempel institutionella investerare att kräva allt mera rapportering om effekt av investeringsobjekten”, betonar Grundstén.
Finland har varit en aktiv aktör i internationella sammanhang, till exempel i den globala styrgruppen för samhällelig investering (GSG, The Global Steering Group for Impact Investment). Nationella styrgrupp fortsätter med detta samarbete. GSG-gruppen som ursprungligen uppstod inom ledande industriländers G8-nätverk har under de senaste två åren utvecklats till ett globalt nätverk. Som ordförande fungerar Sir Ronald Cohen som är känd som kapitalinvesteringens och den samhälleliga investeringens fader. Han kommer på besök till Finland i augusti.
Till serviceproducenter öppnar samhälleliga investeringar möjligheter att skaffa kapital och finansiering samt uppdrag. Då man bygger upp en konkurrensfördel krävs att verksamhetens effekt identifieras samt förmåga att kommunicera den till olika intressegrupper.
Sitra införde samhällelig investering i Finland – stöder hållbar välfärd
Sitra har i cirka fyra år byggt upp ett ekosystem för samhälleliga investeringar i Finland. Fokus ligger på resultatbaserade finansieringsavtal det vill säga i SIB-avtal, som är en form av samhällelig investering. SIB är en förkortning av den engelskspråkiga termen Social Impact Bond. I detta sammanhang betyder ordet bond inte masskuldebrev, utan engagemang och samarbete.
”SIB-avtal ger offentlig sektor möjlighet till ekonomiskt riskfria målinriktade investeringar i välfärd. Särskilt värdefullt är detta för främjande och förebyggande verksamhet. Med SIB kan välfärden ökas på lång sikt, användningen av skattemedel kan bli effektivare och hållbarhetsgapet minskas”, räknar Sitras Mika Pyykkö upp möjligheter.
I Finland håller det på att uppstå en helhet med sju SIB-fonder. För ett år sedan på sommaren publicerade arbets- och näringsministeriet SIB för integration, vars mål är att sysselsätta 2 500 invandrare inom tre år. Den är Europas största SIB-fond med kapitalet av 14,2 miljoner euro.
Barn-SIB avancerar i höst till verkställandefasen för att främja välfärd för barn, unga och barnfamiljer. Denna fond förvaltas av kapitalförvaltaren FIM.
Henri Grundstén, Finlands Industriinvestering Ab, utvecklingsdirektör, henri.grundsten@tesi.fi, tfn 050 431 0840
Mika Pyykkö, projektledare, Stöd för investeringar med samhällseffekt, Sitra, mika.pyykko@sitra.fi, tfn 040 084 1662
Taru Keltanen, expert, kommunikation, Sitra, taru.keltanen@sitra.fi, tfn 040 674 3246
Vi rekommenderar
Läst den än?