i innehållslistor eller på en innehållssida.
Finland har återigen fått en ny riksdag och det regeringsprogram som den kommande regeringen utarbetar definierar lagberedningen under de kommande åren. Trots att den politiska styrningen är en viktig del av lagberedningen finns det inga spelregler eller anvisningar för den. Även de aktörer som deltar i lagberedningen känner processen dåligt för närvarande och information om tillvägagångssätt överförs genom muntlig tradition i varje politisk grupp.
En betydande del av riksdagsledamöter byts ut i valen. I vår valdes 61 nya riksdagsledamöter till riksdagen. Särskilt när nya beslutsfattare och assistenter börjar är det viktigt att förståelsen för den politiska processen stärks.
Sitras nya arbetspapper Hur styrs lagstiftningen politiskt? beskriver för första gången hur den politiska styrningen av lagberedningen fungerar, och föreslår flera åtgärder för att utveckla processen. Syftet med arbetspappret är inte att fastställa tillvägagångssätt för den politiska styrningen, utan att öka förståelsen för den och ge vägkost för att förbättra lagberedningens kvalitet.
Lagstiftningsprocessen delas in i lagberedningen som görs under ledning av statsrådet och beslutsfattandet som sker i riksdagen. Lagberedningen för sin del delas in i tjänstemannakårens formellt rättsliga process och dess politiska styrning. Arbetspappret går på djupet med lagberedningsprocessen och den planering som föregår den, och studerar samband mellan den politiska styrningen och den formellt rättsliga processen.
Författaren av pappret, den erfarna politikern och före detta ministern Jouni Backman framför en lista över 11 åtgärder. I sina förslag betonar han att den politiska styrningen av lagberedningen bör vara mer transparent och åtgärderna rättidiga och att medborgarnas möjligheter att delta och påverka bör stärkas.
– Den politiska styrningen behöver inte bindas för snävt genom bestämmelser men gemensamma spelregler är nödvändiga. Möjligheten till olika praxis behöver lämnas för olika valperioder och olika politiska grupper. Detta minskar emellertid inte behovet av att göra begrepp och tillvägagångssätt i olika skeden tydligare och enhetligare. Till exempel tjänstemannakåren måste kunna förutse den politiska styrningen för att lagberedningen ska framskrida smidigt och högklassigt, påpekar Backman.
Backman föreslår att regeringsprogrammet inte ska styra beredningen av lagstiftning för detaljerat, utan regeringsprogrammets strategiska och fenomenbaserade karaktär ska ytterligare stärkas. Dessutom föreslår arbetspappret att man ska komma överens om centrala principer och praxis för utveckling av den politiska styrningen och styrsystemet redan i samband med regeringsbildningen.
Läs mer
Rollerna bör klargöras och medborgarnas möjligheter att påverka förbättras
Det arbetspapper som nu utarbetats är ett diskussionsuppslag för att öppna den politiska processen i lagberedningen, men enligt Backman är en helt separat guide om politisk styrning nödvändig. Det är viktigt att tjänstemännen såväl som politikerna och deras assistenter förstår hur de två parallella processerna – den politiska och den formellt rättsliga – framskrider samt deras samband, centrala punkter i beslutsfattandet och olika aktörers roller.
– Under lagberedningen och den planering som föregår den försöker många aktörer påverka lagstiftningens innehåll. Partiernas, riksdagsgruppernas och tjänstemännens roller korsas på sätt som gör att rollerna lätt blandas ihop. Detta syns särskilt i tolkningar som gäller offentlighet. En del av den politiska styrningen är inte heller offentlig i fortsättningen men öppenhet bör ökas även för den.
Därutöver bör medborgarnas möjligheter att följa och bedöma det politiska beslutsfattandet förbättras. Henna Hiilamo, expert i Sitras projekt Beslutsfattandet förnyas, påminner att den fungerande demokratin förutsätter att medborgarna har möjlighet att delta och påverka.
– Det räcker inte att medborgarna kan påverka bara genom att rösta i valen utan de borde kunna följa beslutsfattandet bättre än för närvarande och delta även mellan valen. Detta kräver även att den politiska processen öppnas så att medborgarna vet hur och när de kan delta i och påverka beslutsfattandet.
Eftersom det tills vidare finns ganska lite offentlig dokumentation och information om den politiska styrningen baserar det nu publicerade arbetspappret sig på författaren Jouni Backmans långa erfarenhet om lagstiftningsarbete och dess politiska styrning. Dessutom har Sitras tidigare utredningar och processmodelleringar samt intervjuer med centrala aktörer i den politiska styrningen använts som källor.
Sitras tema Demokrati och delaktighet letar efter lösningar för att förstärka delaktigheten och förtroendet i samhället och för att utnyttja nya tekniska lösningar. Arbetspappret Hur styrs lagstiftningen politiskt? har gjorts tillsammans med projektet Beslutsfattandet förnyas. Målet med projektet är att ge möjligheter till den representativa demokratin att förnyas, öka transparensen i beslutsfattandet och öka medborgarnas möjligheter att påverka.
Vi rekommenderar
Läst den än?