1. Snabba på skatteskiftet för en hållbar utveckling
I och med skatteskiftet för en hållbar utveckling flyttas tyngdpunkten i beskattningen från beskattning av arbete och företagande till klimat- och miljöskador. Rekommendationerna från arbetsgruppen för beskattning av transporter om att flytta tyngdpunkten i beskattningen inom transporter från fordonsbeskattning till beskattning av utsläpp från och med 2023, indexjusteringarna av beskattningen och sänkningen av skattestödet för diesel samt drivkraftsskatten bör verkställas fullt ut, men stegvis. Man bör främja uppnåendet av klimatmålen med hjälp av stödförslagen i första delen av vägkartan för elektrifieringsstöd för energiintensiva företag och för en fossilfri trafik.
2. Skapa incitament för klimat- och naturåtgärder inom markanvändningssektorn
Inom markanvändningssektorn har man möjlighet att genomföra effektiva och mycket kostnadseffektiva utsläppsminskningar i synnerhet på torvmarker som används för jord- och skogsbruk. Under budgetmanglingen bör man dra upp riktlinjer för utvecklingen av stödsystemet för användning av torvmarker för jord- och skogsbruk. Systemet bör göra åtgärder för att minska utsläppen lönsamma för dem som bedriver jord- och skogsbruk. Till exempel bör man slopa stöd som styr den jämngamla skogsodlingen åtminstone på eutrofa torvmarker och våtmarksodlingen borde garanteras rätt till jordbruksstöd. Nya incitament bör också införas för återställning av torvåkrar och myrskogar samt för andra utsläppsminskningsåtgärder.
3. Övergång till en koldioxidneutral cirkulär ekonomi
Minst 60 miljoner euro ska reserveras för genomförandet av det strategiska programmet för cirkulär ekonomi. Sitra stöder grundandet av kunskapscentret för cirkulär ekonomi i Finland som föreslås i programmet. Centret ska vara en global aktör som producerar information och anordnar evenemang och som ansvarar för utnyttjandet och utvecklingen av samarbetsplattformen World Circular Economy Forum (WCEF) i syfte att främja Finlands mål.
4. Finansieringen av företagsprogrammet för dataekonomi säkerställs till stöd för små och medelstora företag
Företagen har svårt att bli delaktiga i dataekonomin, eftersom de bland annat saknar kompetens att uppdatera sina verksamhetsmodeller. Sitra har i samarbete med arbets- och näringsministeriet utvecklat ett företagsprogram för små och medelstora företag som är öppet för alla och som syftar till att möjliggöra nya databaserade innovationer och förbättra konkurrenskraften med hjälp av delade data. Programmet har framgångsrikt testats på tiotals olika företag. För att skala upp företagsprogramkonceptet till nationell nivå behöver man säkerställa tillräcklig finansiering.
5. Förbättra förutsättningarna för uppkomsten av innovationer inom dataekonomi
Huvudparten av innovationerna uppstår i innovationsekosystem och den globala konkurrensen sker mellan ekosystemen. Ekosystemen har en avgörande roll i synnerhet när det gäller att möjliggöra digitalisering och en grön övergång samt för att producera lösningar både nationellt och på EU-nivå. För att innovations- och affärsekosystemen ska kunna utvecklas och växa behövs det nya offentliga och privata finansieringsmekanismer och verksamhetsmodeller. Man bör utöka investeringarna i digitalisering och artificiell intelligens även inom den offentliga sektorn.
6. Digitaliseringen av hälso- och välfärdssektorn bör stärkas
Finland har varit en global föregångare inom digitalisering inom hälsobranschen och utnyttjande av data, men håller nu på att hamna på efterkälken jämfört med konkurrenterna. Tillräckliga resurser bör ges till genomförandet av den nationella tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen. I detta skulle det bland annat ingå att: etablera ett digitalt kunskapscenter för hälsa och välfärd och att påbörja dess verksamhet.
7. Utveckla impact-investeringar och uppnåendet av effekter
Kompetenscentret för impact-investeringar, som grundades i anslutning till arbets- och näringsministeriet, har fortsatt det arbete som Sitra inledde 2014. Centret hjälper aktörer inom den offentliga förvaltningen med att uppnå effekterna, det vill säga det önskade slutresultatet. Tillräckliga resurser till kompetenscentret från och med 2022 och framåt är en förutsättning för att utvecklingen av marknaden för samhällelig investering och uppnående av effekter ska kunna fortsätta. Ett centralt mål är att lösa samhällsproblem och samtidigt använda skattemedlen på ett mer effektivt sätt. Sitra stöder också förslaget från den nationella styrgruppen för impact-investeringar om ett nytt instrument för att uppnå effekter och totala befogenheter på 100 miljoner euro som styrs dit.
8. Stödja bibliotekens demokratiarbete
Finländarnas starka förtroende för de offentliga institutionerna, förvaltningen och det politiska systemet sjunker och tron på de egna möjligheterna att påverka minskar. Sitras projekt Biblioteken blir forum för folkstyret visade att biblioteken med framgång kan föra beslutsfattarna och medborgarna samman i närmare interaktion och sänka tröskeln för kommuninvånarna att delta i beslutsfattandet. För att långsiktigt stödja bibliotekens demokratiarbete bör man allokera en miljon euro ur budgeten för 2022 till det.
9. Satsningar på att utveckla kompetensen på lång sikt
Det är ekonomiskt lönsamt att satsa på kompetensutveckling. Sitras utredning Till vilket pris? kartlade alternativkostnaderna för kompetensutveckling och visade att kostnaderna för att utestängas från arbetet uppgick till över 18 miljarder euro för den offentliga ekonomin 2019. Det gör det mycket motiverat att göra långsiktiga satsningar på utbildning och annan kompetensutveckling på lång sikt.
10. Trygga tillräckliga resurser till Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning
Inrättandet av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning är ett viktigt steg mot ett fenomenbaserat ledarskap för livslångt lärande. För att det ska vara möjligt att leda på ett helhetsbetonat sätt bör även finansieringen av kontinuerligt lärande ledas som en helhet för att förbättra de politiska åtgärdernas effekt och transparens. Det är viktigt att servicecentret har tillräckliga resurser för att skapa goda förutsättningar för att verkställa reformen.