i innehållslistor eller på en innehållssida.
Sex av tio finländare har bytt yrke eller bransch under sin karriär. Av dessa har ungefär varannan studerat för att få ett nytt yrke eller en ny examen, visar Sitras Arbetslivsundersökning 2017. Högt utbildade personer byter inte bransch och yrke lika ofta som andra.
Särskilt personer som varit mer än tio år i arbetslivet eller som drabbats av flera arbetslöshetsperioder har börjat studera för att få en ny karriär. Största delen anser att det var ett bra beslut att börja studera: studierna ledde till ny kompetens, möjliggjorde ny inlärning eller ett meningsfullare arbete.
”Det krävs inte nödvändigtvis en ny examen eller flera års studier för att byta arbetsplats eller yrke. Det finns också mycket lättare sätt att uppdatera det egna kunnandet och slå in på en ny bana. I bästa fall lär man sig hela tiden i det dagliga arbetet”, betonar Sitras direktör Timo Lindholm.
Vändpunkter i arbetslivet är också ganska vanliga: ungefär två respondenter av tre har drabbats av arbetslöshet under karriären. Knappa hälften av dem har varit arbetslösa högst ett halvår, men för nästan en fjärdedel har arbetslösheten pågått över två år.
När arbete och arbetssökande hittar varandra bättre minskar ansökningsruljangsen
85 procent av respondenterna som var arbetslösa i februari när enkäten genomfördes hade utnyttjat tjänster och kanaler för arbetssökning. 76 procent hade också skickat platsansökningar under de föregående tolv månaderna. En tredjedel av de arbetslösa beräknade att de använt mer än fem arbetsdagar för att skriva ansökningar. Arbetssökandena är upptagna med att bygga nätverk som främjar sysselsättningsmöjligheterna, upprätthålla en meritförteckning samt delta i anställningsintervjuer och lämplighetstest.
Regeringen har föreslagit tilläggsskyldigheter för arbetslösa som söker arbete. Enligt förslaget måste en arbetslös i fortsättningen söka i genomsnitt en arbetsplats per vecka för att ha rätt till ersättning. Lagutkastet är som bäst ute på remiss.
”Både individen och samhället skulle dra nytta av att tiden som används för arbetssökning kunde förkortas genom att se till att utbudet och efterfrågan på arbete möts på ett effektivare sätt. För detta behövs högklassig, öppen information både om dem som söker arbete och om arbetsplatserna”, säger Sitras expert Perttu Jämsén.
Utredningen visar att cirka fyra av tio respondenter skulle vara beredda att dela med sig av sin arbetslivskunskap i större omfattning om detta skulle förbättra deras ställning på arbetsmarknaden.
”Arbete ger mervärde och därför borde vi säkerställa att resurserna i första hand riktas in på att utveckla kompetensen som gäller arbetet, inte arbetssökningen”, säger Jämsén.
Sociala medier utnyttjas inte tillräckligt i arbetssökning
Den som söker arbete gör klokt i att utnyttja både traditionella och nya kanaler, även sociala medier.
”Endast ungefär var fjärde får en utannonserad arbetsplats. Det är alltså klokt att också utnyttja alla andra sätt att hitta en ny arbetsplats. Det betalar sig speciellt att bygga nätverk i arbetslivet eftersom s.k. dolda arbetsplatser ofta kan hittas via dessa”, betonar Lindholm.
Var tionde respondent har fått arbete via sociala medier. Till dessa hör i synnerhet unga, studerande och ensamföretagare. Ungefär fem procent meddelar att de har upptäckts via sociala medier för ett visst uppdrag.
Även om många arbetstagare och arbetssökande numera har sitt mest omfattande nätverk i olika kanaler i sociala medier, meddelar relativt få respondenter – endast ungefär var femte – att de berättar eller är villiga att berätta om sin arbetssökning i sociala medier.
”Detta är ett överraskande resultat när man beaktar hur mycket tid människor tillbringar i sociala medier. Att unga har hittat arbete via dessa kanaler varslar om att rekrytering via sociala medier kommer att öka under de kommande åren”, säger Lindholm.
Som väntat är den mest populära kanalen i sociala medier Facebook, som cirka 70 procent av respondenterna använder. En knapp fjärdedel använder LinkedIn som är närmare kopplad till arbetssökning och arbetslivet. LinkedIn-användarna uppdaterar dock sina uppgifter något oftare än Facebookanvändarna.
Av utredningen framgår det att finländarna inte har någon särdeles klar vision om riktningen på sin karriär. Endast en respondent av fyra har dragit upp riktlinjer för sin karriär och även av dessa personer är största delen sådana som inte har övervägt ett byte av arbetsplats.
”Var och en gör klokt i att göra upp plan B för arbetslivet. Om inte annat så för den skull att man samtidigt tvingas tänka över sina intressen och styrkor i arbetslivet”, betonar Jämsén.
Sitras Arbetslivsundersökning genomfördes i samarbete med forskningsinstitutet IRO Research Oy. Undersökningen klarlade finländarnas arbetslivsfärdigheter och syn på framtidens arbetsliv. Svar av cirka 5 000 finländare i arbetsför ålder samlades in för undersökningen i början av året. Sampelstrukturen representerar finländarna enligt ålder, kön och bostadsort. Utredningen är en fortsättning på utredningen ”Uuden työn valmiudet ja reitit työelämään” (”Det nya arbetets färdigheter och rutter till arbetslivet”) som publicerades i början av 2016.
Mer information om Sitras Arbetslivsundersökning (på finska):
- Huvudresultat (pdf)
- Data (excel)
Vi rekommenderar
Läst den än?