i innehållslistor eller på en innehållssida.
Enligt ett färskt utredningsprojekt som Sitra har genomfört utgör läkemedelsbehandling en betydande del av totalkostnaderna inom social- och hälsovården. Därför borde läkemedelsbehandling i högre grad än nu sammanlänkas med övriga social- och hälsovårdstjänster för att säkerställa att läkemedelsbehandlingen ger den största möjliga hälsofördelen. På så sätt kunde man också bättre än tidigare identifiera klientgrupper som skulle ha den största nyttan av integrerade tjänster.
Samtidigt som ibruktagandet av Sitras och SHM:s informationspaket för social- och hälsovården testades, genomfördes även ett pilotprojekt som rörde läkemedelsbehandling och resetjänster. I projektsamarbetet deltog även FPA, Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt Eksote samt NHG. I pilotprojektet analyserades första gången totalkostnaderna för läkemedelsbehandling samt deras samband med klienternas användning av övriga tjänster.
Lea Konttinen, ledande sakkunnig vid Sitra, säger att man i fråga om läkemedel inte bör fästa uppmärksamhet enbart vid totalkostnaderna för läkemedelsbehandling, utan människans vård och tjänster bör uttryckligen betraktas som en helhet där olika delar påverkar varandra. Vid en sådan helhetsgranskning får planeringen av vården ett nytt perspektiv.
”Läkemedelsbehandling kan öka livskvaliteten och förbättra arbets- och handlingsförmågan betydligt, men den bör betraktas som en del av alla tjänster som människorna utnyttjar. I praktiken betyder detta att det kan vara motiverat att öka läkemedelsinsatserna för en enskild människa till och med betydligt om detta leder till hälsofördelar som i sin tur kan minska kostnaderna för andra tjänster som personen eventuellt utnyttjar. Hittills har en sådan analys dock inte kunnat göras eftersom det har saknats information som skulle utgöra grunden för den”, säger Konttinen.
I Södra Karelen utgör kostnaderna för läkemedelsbehandling den tredje största kostnadshelheten
Informationspaketen för social- och hälsovården är ett nytt rapporteringssystem inom social- och hälsovården som Sitra, SHM och hundratals experter utvecklat tillsammans. Med hjälp av systemet kan finansiella uppgifter och uppgifter om verksamheten inom social- och hälsovården rapporteras och jämföras oberoende av förvaltningsmodell och serviceproducent.
Enligt en färsk utredning skulle särskilt klienter som använder ett stort antal tjänster och läkemedel dra nytta av att konsekvenserna av och kostnaderna för läkemedelsbehandling betraktas på ett helhetsbetonat sätt som en del av social- och hälsovårdstjänsterna. Genom en granskning av läkemedelsbehandlingen kan även betydande kostnadsbesparingar nås på riksnivå: resultaten av ett pilotprojekt med informationspaketen för social- och hälsovården som gjorts i Södra Karelen visar att läkemedelsbehandling utgör den tredje största kostnadshelheten, nästan 60 miljoner euro. Endast kostnaderna för vård- och omsorgstjänster för äldre människor (163,5 miljoner euro) och specialiserad sjukvård (81,6 miljoner euro) var högre.
Besparingar kunde göras förutom genom att bilda en ännu bättre uppfattning om en enskild klients servicehelhet, även därigenom att informationens jämförbarhet bättre skulle visa hurdana resultat man får för pengarna som använts.
Enligt Merja Tepponen, utvecklingsdirektör och förändringsagent i Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt, ger en helhetsbetonad granskning av kostnaderna för läkemedelsbehandling nya verktyg även för kunskapshantering inom social- och hälsovården.
”Läkemedelsbehandling är en servicehelhet som i stor omfattning berör hela social- och hälsovården och därför bör den omfattas av kunskapshantering på både operativ och strategisk nivå”, säger Tepponen.
De första resultaten presenteras på SuomiAreena i Björneborg
De första resultaten av pilotprojektet som rett ut kostnaderna för läkemedelsbehandling och resetjänster presenteras onsdagen den 12 juli på frukosten för inbjudna gäster som Nätverket för hållbar hälso- och sjukvård ordnar i anslutning till SuomiAreena-evenemanget i Björneborg. Samtidigt offentliggörs också en omfattande utredning av de hittills dolda kostnaderna för människor, företag och samhället som föranleds av arbetsoförmåga till följd av kroniska sjukdomar.
Även i vården av långtidssjuka betonas behovet av en helhetsgranskning av olika behandlingsformer och av att få till stånd en terapeutisk balans. För närvarande granskas kostnaderna alltför snävt. Användningen av social- och hälsovårdstjänster ökar till exempel inte lineärt då läkemedelskostnaderna ökar, utan en bra läkemedelsbehandling kan tvärtom leda till att övriga social- och hälsovårdstjänster inte behövs. Således kan slutsatser inte dras av uppgifter som gäller en behandlingsform.
