Utredningen Digital makt: Toppolitiker blir en del av osynliga nätverk för påverkan utan att veta om det

Beslutsfattare i både Finland och Europeiska unionen riskerar att bli mål för osynlig påverkan i digitala miljöer, avslöjar Sitras utredning Digital makt. Exponeringen beror på att insamlingen av data är mer omfattande än vi hittills varit medvetna om och utsträcker sig till alla delområden i vardagslivet. Utredningen ger en bild av dataekonomins verksamhetslogik som erbjuder aktörer möjligheter att påverka och att sälja möjligheter till påverkan vidare till andra aktörer. Ju större aktören är och ju mer data den har, desto mer makt och möjligheter att påverka har den.

”Ingen – inte ens politiker – har verksamhetsmodeller för attskydda våra data. Därför känns det som en fullkomligt omöjlig utmaning då man använder digitala tjänster. Samtidigt är politiker alltmer utsatta för påverkan på webben”, säger Tiina Härkönen, ledande expert inom temat Rättvis dataekonomi vid Sitra.

Utredningen identifierar former av digital makt som bygger på data, till exempel förmågan att påverka individer och grupper av människor samt förmågan att utveckla teknologin och förutse framtiden. Utredningen visar att den digitala makten tränger djupt in i samhällets strukturer och att den har koncentrerats till ett fåtal datajättar.

Utredningens testgrupp bestod av 15 beslutsfattare från Finland, Frankrike, Irland, Italien och Storbritannien. Syftet var att synliggöra vad som händer med testpersonernas data och hur data omvandlas till makt. Utredningen belyser hur data samlas in i digitala miljöer och hur dessa data utnyttjas. Enligt utredningen kan data som uppkommer genom ett enda webbplatsbesök spridas till betydligt fler aktörer än väntat och möjliggöra en exaktare profilering av beslutsfattarna än vad vi hittills varit medvetna om.

En av politikerna som deltog i testgruppen klickade på ett nyhetsbrev och råkade avslöja sina platsdata för en hemelektronikkedja. Testpersonen var inte medveten om att personen hade tillåtit användningen av sin platsdata.

Riksdagsledamot överraskad över sina resultat: ”Mycket att förbättra i maktutövandets transparens”

Utredningens resultat överraskade testpersonerna och fick dem att se dataekonomin i ett nytt ljus. Det var också ett av utredningens mål. Resultaten väckte frågor bland annat om integriteten, om de många möjligheterna att utöva informationspåverkan och om säkerheten både i nätet och utanför det.

“Var och en av oss borde ha möjlighet att spåra och styra sina egna data, besluta hur de samlas in och hur de utnyttjas. Det är viktigt att lagstiftningen hålls uppdaterad med tanke på den tekniska utvecklingen och att demokratin kan sitta i förarsätet i världen, som förändras hela tiden. Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka att data i sig inte berättar allt om hur de kombineras och utnyttjas. Det finns mycket att förbättra i maktutövandets och dataekonomins transparens””, säger Atte Harjanne, riksdagsledamot och ordförande för De grönas riksdagsgrupp. Harjanne var en av testpersonerna i studien.

”En av de mest överraskande resultaten av utredningen var hur omfattande förmedlingsverksamheten är. Även dess avsaknad av transparens överraskade, trots att många kan tänka att det inte gör någon större skillnad, om informationen endast används för marknadsföring. Riktad reklam handlar dock på ett grundläggande sätt om integritet, och den är inte bara marknadsföring”, säger europarlamentarikern Miapetra Kumpula-Natri, som också var testperson i utredningen.

Enligt Paul-Olivier Dehaye vid företaget Hestia.ai, som ansvarade för utredningens dataanalys och datacoachning av testpersonerna, behöver vi nu en viss sorts vetenskaplig revolution inom data. Efter denna revolution accepterar vi inte längre det som matas till oss från ovan som en given sanning.

”Under den vetenskapliga revolutionen började man undersöka olika frågor systematiskt. Det gjorde att vi fick en annan syn på verkligheten. Kanske vi behöver en liknande omvälvning nu. Vi behöver inte lita på de verkställande direktörerna och överlåta våra data och makten till dem. Vi kan kräva att få styra över våra egna data och använda dem som vi själva vill”, säger Dehaye.

Kikar någon över din axel i närköpet? – Butiken läcker dina data ut i världen

Det är viktigt med transparens när data används, såväl med tanke på vårt integritetsskydd som i anslutning till nya sätt att påverka oss och när det gäller att identifiera digital makt. Enligt utredningen Digital makt kan t.ex. Google och Facebook i skrivande stund få information om vad vi köper, inte endast på webben utan också i fysiska affärer.

Utredningen bekräftade att dataplattformar fungerar som en slags återförsäljare av makt. Ett exempel är Twitter, där diskussionsämnen som anknyter till betald reklam enligt våra analyser verkar få mer synlighet än andra ämnen. Annonsörerna är alltså med och påverkar vad som står på agendan. Läs mer om utredningens första observationer i vår artikel.

En del av utredningens resultat kommer från informationsbegäran som testpersonerna fick skicka in till olika organisationer. Testpersonerna begärde att få ta del av sina personliga data i enlighet med EU:s dataskyddsförordning GDPR EU:s dataskyddsförordning GDPR
. Vi testade hur GDPR fungerar i praktiken och hur organisationer förhåller sig till informationsbegäran redan år 2019. Testet utfördes inom ramen för Sitras utredning Digispår. Enligt vår nya utredning Digital makt har situationen inte förbättrats på tre år. Organisationerna tar inte mer hänsyn till GDPR i dag än år 2019 – inte ens när informationsbegäran kommer från toppolitiker i Finland och på EU-nivå.

”Situationen belyser vår demokrati och dataekonomin sådan den är i dag. Relationen mellan dessa två är problematisk på ett allmänt plan. Beslutsfattarna kan inte se hur deras data samlas in och hur den utnyttjas och säljs vidare, och det gör inte heller medborgarna. Dataplattformföretagen utövar betydande digital makt, men de behöver inte ta ansvar för det eftersom ingen har en helhetsbild av hur systemet fungerar. Vi behöver nya redskap och verksamhetsmodeller för att främja våra datarättigheter”, säger Jyrki Katainen, överombudsman för Sitra och en av testpersonerna i utredningen.

Mer om ämnet i webbseminarium 6.4.2022

Om observationerna ordnades dessutom ett webbseminarium den 6 april på finska och på engelska. Titta på inspelningar.

Bakgrundsinformation

Sitras utredning Digital makt genomfördes under hösten och vintern 2021–2022. I utredningen deltog sammanlagt 15 testpersoner, och deras datainsamling och -användning utreddes med hjälp av testtelefoner och informationsbegäran. Testgruppen fick spåra hur deras data spreds med hjälp av en app som spårar datatrafiken. Testpersonerna skickade också informationsbegäran till företag. Tillsammans med sina personliga ”datacoachar” fick deltagarna granska sina data och resultaten för informationsbegäran de skickat in.

Resultaten som nu publicerats är våra första observationer av utredningens resultat. De slutliga resultaten inom ämnet publiceras i maj 2022. Utredningen är en del av Sitras arbete för att skapa en mer rättvis dataekonomi och en fortsättning på temat för utredningen Digispår, som publicerades för två år sedan. Utredningen från år 2020 avslöjade, att användare av digitala tjänster har mycket begränsade vyer och få verkliga möjligheter att påverka hur deras data samlas in och utnyttjas.

Testpersoner

• Anders Adlercreutz, Riksdagsledamot
• Leïla Chaibi, Ledamot i Europaparlamentet
• Filomena Chirico, European commission official, member of the cabinet of Commissioner Thierry Breton
• Christian D’Cunha, Europeiska komissionen/Direktoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik
• Stéphane Duguin, verkställande direktör, CyberPeace Institute
• Atte Harjanne, Riksdagsledamot, Riksdagsgruppens ordförande
• Jyrki Katainen, Överombudsman, Sitra
• Dan Koivulaakso, statssekreterare, Vänsterförbundet
• Miapetra Kumpula-Natri, Europaparlamentariker
• Markus Lohi, Riksdagsledamot
• Tom Packalén, Riksdagsledamot
• Sirpa Pietikäinen, Europaparlamentariker
• Mark Scott, journalist, Politico
• Niclas Storås, journalist, HS Visio
• Sari Tanus, Riksdagsledamot, Kristdemokraterna