Välfärdsområdena kan stärka sitt beslutsfattande genom att gallra bort verksamhetsorgan och öka invånarnas deltagande

Välfärdsområdena kan göra beslutsfattandet smidigare bland annat genom att minska antalet organ och förtydliga deras roller. Ett starkt stöd för beslutsfattandet skulle även vara att öka invånarnas deltagande på nya sätt, till exempel med medborgarpaneler och den digitala deltagandeplattformen Polis.

Dessa uppgifter framgår av en utredning (sammanfattning på svenska) som framtidshuset Sitra låtit utföra i samarbete med finansministeriet som ansvarar för ledningen av välfärdsområdena. Utredningen genomfördes av Nordic Healthcare Group (NHG), som är en expertgrupp inom social- och hälsovården.

Utredningen visar att antalet organ som deltar i välfärdsområdenas beslutsfattande varierar kraftigt. Områdena har i genomsnitt 15 organ, varav ungefär hälften är lagstadgade. Lagstadgade organ är bland andra välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen.

– Det skulle löna sig att lätta på organstrukturen i många välfärdsområden. Enligt utredningen fungerar beslutsfattandet särskilt bra i de områden som har färre än 15 organ. Därtill bör välfärdsområdena säkerställa att varje organ har en tydlig roll och ett tydligt ansvar i beredningen och verkställandet av beslutsfattandet, säger projektledaren Antti Rissanen från NHG.

Välfärdsområdena har ansvarat för att tillhandahålla social-, hälsovårds- och räddningstjänster sedan början av år 2023. En majoritet av områdena överväger som bäst en förnyelse av beslutsfattandet och organstrukturen. I vår hålls även välfärdsområdesval, där nya förtroendevalda väljs till välfärdsområdena.

En satsning på invånarnas deltagande stärker förtroendet

Välfärdsområdena står under enorm press. Områdena ska trygga livsviktiga tjänster för invånarna och spara pengar som en del av anpassningen av den offentliga ekonomin. Samtidigt borde områdena kunna utveckla beslutsfattandet så att man skulle besluta om tjänsterna på ett så demokratiskt sätt som möjligt.

Programledare Hannu-Pekka Ikäheimo för Sitras program Demokratiska innovationer påminner om att medborgarna vill påverka hälsovårds- och äldreomsorgstjänster, men tilltron till de egna påverkningsmöjligheterna är liten.

– Tilltron till den demokratiska förvaltningsmodellen sätts på prov under en tid när den skulle behövas för att ge balans och skydd mitt under rådande kriser, rädsla och osäkerhet. Medborgarnas möjligheter att delta i beslutsfattandet också mellan valen bör modigt utvecklas, om Finland även i fortsättningen vill utnyttja sina demokratiska styrkor. Samhällelig stabilitet, öppen förvaltning och förutsägbart beslutsfattande är mycket viktiga även för Finlands ekonomis konkurrenskraft, betonar Ikäheimo.

Många välfärdsområden har försökt använda olika deltagandemetoder och skapat grunden för områdesdemokratin samtidigt som den nya förvaltningsmodellen ännu försöker hitta rätt spår. Utvecklingen av deltagandet har dock varit punktformig och utvärderingen av verksamhetens effektivitet bristfällig.

Enligt utredningen bör välfärdsområdena skapa en helhet av metoder för invånardeltagande som är tydligare än i nuläget, och ställa upp tydliga, mätbara mål för invånardeltagandet.

Det finns lösningar för att stärka invånarnas deltagande. De flesta välfärdsområden har under 2023–2024 testat deliberativa medborgarpaneler och deltagandeplattformen Polis med finansiering från Sitra och expertstöd. Samarbetet med att sprida och rota metoderna fortsätter.

Försöken visade (sammanfattning på svenska) att välfärdsområdena lyckades stärka invånarnas och personalens deltagande med hjälp av medborgarpanelerna och plattformen Polis. Områdenas beslutsfattare fick en stabilare beslutsgrund än tidigare i och med att invånarnas åsikter om till exempel servicenätverket, digitala tjänster och mentalvårdstjänster framgick tydligare.

Demokratikostnaderna utgör endast någon promille av välfärdsområdenas utgifter

Utredningen granskade även hur mycket pengar välfärdsområdena har använt som demokratikostnader, exempelvis för de förtroendevaldas mötesarvoden och årslöner samt parternas gruppstöd.

Enligt resultaten är lösningen på välfärdsområdenas ekonomiska svårigheter inte att spara på demokratikostnaderna. Områdena använde i genomsnitt 9,5 euro per invånare i demokratikostnader från och med början av januari 2023 fram till slutet av juni 2024. Beloppet motsvarade cirka 0,18 procent av välfärdsområdenas verksamhetskostnader för samma tidsperiod.

– Självstyre är en viktig del av social- och hälsovårdstjänsternas förnyelse och grundlagsenlighet. Ett öppet och effektivt beslutsfattande är avgörande för den lokala acceptansen och beaktandet av olika omständigheter. Det är viktigt att föra en diskussion om förhållandet mellan välfärdsområdenas tjänster, ekonomi och demokrati. Utredningen utgör en god grund för kommande välfärdsområdesfullmäktige och tjänstemannaledning som stöd för beslutsfattandet och utvecklingen av deltagandet,säger avdelningschef Ville-Veikko Ahonen  från finansministeriet.

Läs mer:

Mitä demokratia maksaa hyvinvointialueilla? Välitarkastelu kustannuksista ja päätöksenteon rakenteista (sammanfattning på svenska)

Asukaspaneeli- ja Polis-kokeilut hyvinvointialueilla 2023–2024 – Oppeja ja suosituksia demokratian kehittäjille(sammanfattning på svenska)