Bioråvaror i EU:s nettonoll-övergång

De flesta scenarier för en övergång från användningen av kol, olja och gas förutspår en stor ökning av användningen av biomassa. Hittills har fokus varit på biomassa som en energiresurs. Bioenergi bidrar redan stort till våra nuvarande energisystem. Myndigheternas policyer och affärsstrategier hoppas på en större ökning av bioenergi som en direkt ersättning för fossil energi. Internationella energirådets (IEA) och EU-kommissionens scenarier för minskningar av utsläpp förutsätter till exempel en två till fyra gångers ökning till 2050. Nuvarande policyer för EU och medlemsstaterna uppmuntrar eller till och med föreskriver en utökad användning av bioenergi för kraftproduktion, värmesystem och som transportbränsle.

Samtidigt komplicerar frågor om utbud och efterfrågan detta etablerade synsätt. Nuvarande inhemska resurser börjar närma sig sina gränser och EU håller snabbt på att bli en stor importör av bioenergi. Det globala utbudet är dock på samma sätt begränsat och importerad biomassa innebär många hållbarhetsproblem. På efterfrågesidan förväntas en dramatisk tillväxt på grund av många nya anspråk utöver befintliga tillämpningar för bioenergi, som användningen av nya biomaterial och ökad fiberproduktion.

Det är tydligt att en växande efterfrågan och alltmer knappa hållbara bioråvaror utgör en svår ekvation. EU står inför viktiga val om hur man bäst använder alltmer knappa bioråvaror. Policyer har varit långsamma med att anpassa sig efter denna situation. Policyer som påverkar användningen av biomassa skapas ofta i silor, vilket skapar tryck från flera håll på bioråvarorna utan någon total konsekvensbedömning. Utan en kursförändring finns det en verklig risk för en policyinducerad bioresurskris.

Det positiva är att detta kan undvikas. Teknik- och systemförändringar erbjuder flera möjligheter som utökar uppsättningen lösningar. Tre områden sticker ut:

1. Mobilisering av nya resurser (avfalls- och restprodukter) och ökad produktivitet.
2. Elektrifiering som ett huvudsakligt alternativ till bioenergi.
3. Cirkulära ekonomisystem och affärsmodeller i större värdekedjor.

EU kan välja en annan framtid för sina bioresurser än vad som för närvarande planeras: gemensam mobilisering av koldioxidhantering, integrerad avfallshantering, elektrifiering och cirkulär ekonomi för maximalt ekonomiskt värde och miljöfördelar. För att komma dit behövs en uppdaterad evidensbas som fullt ut tar hänsyn till hela uppsättningen av möjligheter och söker den mest effektiva användningen av bioresurser ur ett systemperspektiv, som stöder en förändring av nuvarande metoder.

Vad ska vi göra?

Det finns många olika typer av data tillgängliga relaterade till bioekonomin, liksom vägkartor för att uppnå nettonoll-utsläpp av växthusgaser. Men verktygen för att mäta dessa i de olika användningarna av bioråvaror är ofta ömsesidigt oförenliga.

Projektet syftar till att tillhandahålla en sammanhängande faktabas och uppsättning scenarier för optimal användning av hela utbudet av biomassaresurser i en EU-övergång till nettonoll-ekonomi.

Projektet består av två delar. Del 1 handlar om samråd, uppsökande och att engagera intressenter inför viktiga EU-politiska beslut under andra kvartalet 2021. Del 2 handlar om att säkra en bestående effekt genom identifiering av globala konsekvenser och uttömmande teknisk dokumentation samt djupdykning inom viktiga ämnen, vilket ska slutföras i slutet av tredje kvartalet 2021.

Vem är med?

Projektet drivs gemensamt av Climate-KIC, Energy Transitions Commission (ETC), European Climate Foundation, European Forest Institute (EFI), Material Economics, Sitra och Vinnova.

Var är vi nu?

Projektet startade i april 2021 och avslutas i oktober 2021.

Vad har vi uppnått?

Studien om EU:s bioråvaror kommer att presenteras i juni 2021.

personer

Janne Peljo

personer

Antti Koistinen

Expert, Kommunikation och samhällsrelationer

personer

Tuula Sjöstedt

Expert, Internationell verksamhet