EU-lagstiftningsprocesser

Hur öppet är Finlands EU-beslutsfattande? Hur och vem kan påverka det? Vårt mål var att skapa en helhetsbild av beslutsfattande- och lagstiftningsprocesser relaterade till EU och öka förståelsen av deras samtliga skeden.

Vad var det om?

Genom att beskriva lagstiftningsprocessen stegvis främjar man processens öppenhet. På så sätt kan man också identifiera faser där medlemsstaterna och medborgarna har möjlighet att påverka beslutsfattandet.

Att öka transparens är ett centralt sätt att föra beslutsfattandet närmare medborgarna på nationell nivå och EU-nivå. Dessutom stärker transparens riksdags- och lagstiftningsarbetets framtidsbilder och förutsägelsearbetet.

Materialet som producerats av Sitra visar att Finlands EU-lagstiftningsprocess inte stöder den viktiga förhandspåverkan i tillräckligt hög grad. Finlands EU-lagstiftningsprocess skulle dock dra nytta av medborgarnas deltagande och deras påverkan i startskedet.

Officiellt betonas en stark förhandspåverkan i Finland, men processen stöder inte detta i praktiken. Officiell påverkan sker huvudsakligen först i processens sena skede (behandling av lagförslaget) och inte när EU-agendan utformas (till exempel strategi och arbetsprogram).

Vad gjorde vi?

Sitra har tillsammans med QPR Software Oyj:s experter modellerat och analyserat både den inhemska och Europeiska unionens lagstiftningsprocess genom att göra en processmodellering av dem och extrahera processdata.

Lagstiftningsprocessernas verkliga framskridande såsom genomförandetider och flaskhalsar har analyserats med hjälp av processextrahering. Man har för processextraheringen samlat in processdata om EU-ärendens framskridande från riksdagen, statsrådet och EU. Dessa data innehåller tidsstämplar och andra uppföljningsuppgifter som uppstår i handläggningen av ärenden.

Utifrån all processdata har man genomfört olika slags dashboards (indikatorvyer) med hjälp av vilka det är möjligt att jämföra till exempel skillnader mellan antalet EU-ärenden som handläggs i olika ministerier och utskott samt längderna på lagstiftningsprocessens olika faser. En separat, detaljerad projektrapport som innehåller dessa uppgifter kan fås från Sitra genom att kontakta experterna för projektet Beslutsfattandet förnyas.

Sitra gick igenom observationerna som gjorts utifrån modelleringen och extraheringen av data med riksdagens och statsrådets experter. Dessutom har Sitra intervjuat aktörer inom EU-lagstiftningsprocessen om ämnet.

I maj 2022 publicerade Sitra utredningen Hur beslutar man om EU-lagstiftningen i Finland (på finska) med grund i det ovan nämnda arbetet. Utredningen visade att man även i Finland bör öka öppenheten i EU-lagstiftningsprocessen och medborgarnas möjligheter att delta för att främja de deltagande- och påverkansmöjligheter för medborgare som anges i grundlagen och EU:s grundfördrag. All processdata bör öppnas och vara tillgänglig på statsrådets webbplats.

Tidsstämplar och andra uppföljningsuppgifter som uppstår vid EU-ärendens olika behandlingsskeden bör även användas för att leda och utveckla processen i en högre utsträckning än i nuläget. I utredningen framkom det också att det viktigaste utvecklingsprojektet som kan användas för att utveckla medborgarnas delaktighet är en uppföljningstjänst för EU-lagstiftningsprocesser genomförd med hjälp av processdata.

En två sidor lång engelsk sammanfattning med namnet ”Finland’s EU legislative process would benefit from wider public participation and early-stage policy influencing” (på engelska) har kommit ut om utredningen.

Hur är situationen i dag?

Sitra delar information om ämnet i sitt intressentarbete och i utbildningen som gäller lagstiftningsprocesser. Dessutom fortsätter Sitra extrahera data om lagstiftningsprocesserna.