Sommarjobb från cirkulär ekonomi

Vi sökte cirkulär ekonomi projekt som sysselsatte en ung eller äldre sommarjobbare.

Vad handlar det om

Syftet med idétävlingen Sommarjobb från cirkulär ekonomi var att ta fram projekt och experiment som främjar cirkulär ekonomi och som kan genomföras sommaren 2020. Vi sökte nya projekt som sysselsätter en ung eller äldre sommarjobbare.

Vi anordnade idétävlingen för att ersätta sommarjobb som blivit indragna på grund av coronakrisen och sporra övergången till cirkulär ekonomi i kommunerna. Vi ville uppmuntra kommunerna att utveckla cirkulär ekonomi inom sina regioner för att ekonomin i framtiden ska stå på en mer hållbar grund som även tål kriser bättre.

Det kom in 30 ansökningar från 25 kommuner i tävlingen. I ansökningarna lyfte man fram möbelåtervinning, avfallssortering, tjänster för att låna olika varor och materialåtervinning. Som vinnare valdes tio projekt som bidrar till cirkulär ekonomi ur olika perspektiv.

Kommunerna som blivit valda kan med finansiering från Sitra anställa en sommarjobbare för att genomföra projektet, och rekryteringen pågår i flera kommuner. Sitras experter på cirkulär ekonomi sparrade kommunerna vid planeringen och genomförandet av projektet.

Segrarna i idétävlingen Sommarjobb från cirkulär ekonomi är:

Esbo: All plast cirkulerar i skolorna.

Bara en liten del nyproducerad plast cirkulerar och används på nytt. Ett hinder för cirkulär ekonomi utgörs av begränsade sorteringsmöjligheter till exempel i skolor. I Esbo kartlägger man utmaningarna med plastinsamling i skolor och söker lösningar på dem. Målet är att öka återvinningsgraden för plast och fostra Esbos unga till miljömedvetna konsumenter och återvinnare.

Helsingfors: Sommaren kommer, cykelbudet trampar

Inom cirkulär ekonomi behöver man inte alltid äga varor, utan det går lika bra att låna eller hyra dem. På biblioteken i Helsingfors har man förutom böcker länge kunnat låna även varor, som spelredskap, musikinstrument eller renoveringsredskap. Alla är emellertid inte vana vid att anlita bibliotekets tjänster, och somliga har svårt att röra sig. I och med coronavirusepidemin har invånarnas och i synnerhet riskgruppernas rörlighet begränsats ytterligare. I sommar genomför Berghälls bibliotek ett pilotprojekt med en tjänst, där ett cykelbud för varor som kunderna lånat ända fram till dörren.

Kyrkslätt: Återutnyttjande av betongkross i kommunens byggobjekt

Cement, bindämnet i betong, orsakar upp till fem procent av världens alla koldioxidutsläpp, och därför är det viktigt att betong som en gång tillverkats ska hållas kvar i bruk så länge som möjligt. Men vad gör man i praktiken, om till exempel en mögelskadad skola måste rivas i kommunen? I Kyrkslätt söks lösningar på detta: kommunen skapar en handlingsmodell och kriterier för att utnyttja betongkross mellan rivnings- och byggnadsprojekt i kommunen.

Kotka: Möblemang som hjälp för den kommunala ekonomin

I Kotka kartläggs möblerna i stadens fastigheter, för att de ska kunna användas effektivare medan byggnaderna står tomma, till exempel under skollov eller då verksamhetsställen flyttar. I bästa fall ökar återvinningen av möblemang och annan lös egendom föremålens användningsgrad och minskar behovet av att skaffa nya möbler tillverkade av nya råvaror.

Kuopio: Återvinning av möbler och varor – en utredning om Kuopiomodellen

Även i Kuopio siktar man mot effektiv återanvändning av möbler. Staden äger och förvaltar ett stort antal fastigheter, verksamhetslokaler och deras möblemang, vars livslängd kan förlängas avsevärt med hjälp av en smidig verksamhetsmodell och tydliga instruktioner. En förlängning av möblernas livslängd kan medföra betydande ekonomiska inbesparingar för staden och minska avfallsmängden.

S:t Michel: Cirkulation av rivningsvirke

Finland har som ett nationellt mål att återvinna 70 procent av byggnadsavfallet år 2020. En stor del av denna råvara kan återanvändas, men i Finland ligger återanvändningen och återvinningen av avfall som uppkommer i synnerhet vid renovering och rivning av byggnader för närvarande på en låg nivå i ett europeiskt perspektiv. I S:t Michel genomförs en kampanj, där målet är att öka insamlingen och utnyttjandet av begagnat virke i synnerhet i sommargästers byggprojekt.

Björneborg: En ny berättelse för varor – möjligheter för återvinningsvaror med utlåningstjänster

På återvinningscentralen i Björneborg har man upptäckt en utmaning: en betydande del av de inkommande varorna slängs bort, trots att de fortfarande skulle vara användbara med små reparationer eller underhållsåtgärder. Under sommaren satsar man i Björneborg på att reparera varor som kommer till återvinningscentralen och påskynda återanvändningen. Målet är att erbjuda kommuninvånarna reparerade varor på välbekanta platser, och eventuellt ska det också gå att låna dem direkt via nätet. Projektet kommer att synas och höras också på sociala medier!

Raumo: Utlåning av varor åt Raumobor

Även i Raumo har man blivit inspirerad att låna: i staden verkar flera självständiga grupper och nätverk, via vilka man lånar till exempel bärsjalar, hushållsapparater och motionsredskap. Det finns också gott om lopptorg och återvinningsevenemang. Återvinnings- och låneverksamheten är dock spridd, och det kan vara svårt att uppfatta helhetsbilden på vad som erbjuds. I Raumo sammanställs områdets låne- och återvinningsmöjligheter klart och tydligt på ett och samma ställe, vilket förutom stadsborna även gynnar sommargäster och turister. Projektet kan följas på bl.a. TikTok.

Åbo: Karneval för cirkulär ekonomi – cirkulär ekonomi synliggörs och upplevs med hjälp av konst

I sommar är det cirkulärekonomifest i Åbo! Inom området finns en mängd fina rutiner för cirkulär ekonomi, vilka dock ofta förblir avlägsna i Åbobornas vardag. Övergången till cirkulär ekonomi kräver strukturella reformer, av vilka en av de viktigaste är en attitydförändring. Karnevalen för cirkulär ekonomi är en tvärkonstnärlig och interaktiv upplevelse som för mål och praxis inom cirkulär ekonomi närmare stadsbor och turister.

Åbo: Cirkulera textilier – nya produkter genom återvinning

Åbo stads Arbetsträningspunkt mottar 4–5 ton avlagda textilier per vecka. Med avlagda textilier avses både textilavfall, som kan återanvändas till exempel som överdragsmaterial, och användbara klädesplagg eller andra textilier. För närvarande blir en stor del av de avlagda textilierna på Arbetspunkten textilmassa, trots att många textilier kunde fortsätta sin livscykel i sitt ursprungliga användningssyfte. I sommar kommer Arbetsträningspunkten att ta reda på hur återanvändningen av avlagda textilier kan ökas till exempel genom att göra om dem till nya produkter.

Vi rekommenderar

Läst den än?

Kuvituskuva, jossa ihmiset huoltavat maapalloa
nyheter
Kuvituskuva, jossa ihmiset huoltavat maapalloa
nyheter

Kontakta oss

personer
Ledande Expert, Program
personer
Riikka Leppänen
personer
Expert (på lång ledighet), Kommunikation och samhällsrelationer

Vad handlar det om?