Dataekonomins verktyg i ekosystem inom hälsovårdssektorn
Inom projekten samlade man in erfarenheter av att utnyttja data i hälsobranschens ekosystem och strävade efter att stärka sektorns konkurrenskraft genom rättvis dataekonomi. Pilotprojekten genomfördes som 2022–2023.
Vad handlar det om?
Ekosystem inom hälsovårdssektorn, dvs. samarbetsnätverk har en omfattande uppgift i och betydelse för samhället. De tar fram information, kompetens och lösningar som kan användas till att påverka befolkningens hälsa och välbefinnande. En bättre hälsa och välfärd skapar arbets- och funktionsförmåga och har också en positiv inverkan på samhällsekonomin.
Ekosystemen är centrala drivkrafter för tillväxten av hälsovårdssektorn i Finland. När data blir en framgångsfaktor som är betydande för ekosystemens verksamhet, betonas även vikten av datadelning.
På basis av finansieringsansökan som ordnades av Sitra valde man fyra dataekosystem inom hälsobranschen, som fick handledning och expertis av 1001 Lakes Oy:s team under sex månaders tid. Inom projektet testade man till exempel användningen av Sitras regelbok för rättvis dataekonomi (på finska och på engelska) och 1001 Lakes verktyg i att påskynda ekosystemens arbete och främja värdeskapande.
Målet var att öka kunnandet kring datadelning samt stärka mognaden och konkurrenskraften hos ekosystemen inom hälsobranschen. Projektets mål var att samla in erfarenheter om utnyttjande av data i samarbetsnätverk med hjälp av verktyg för en rättvis dataekonomi.
Resultat
Dataekosystem som gäller hemvård för äldre
Hälsovårdens tekniklösningar är decentraliserade och isolerade. Hälso- och välfärdsdata samlas in i en begränsad utsträckning och uppgifterna som samlas om patienterna eller kunderna eller information som patienten själv lämnar överförs inte tillsammans med behandlingsprocesserna. Särskilt patientdata stannar ofta kvar i serviceproducenternas egna system.
Utveckling av tjänster förutsätter utnyttjande av data. I projektet modellerades överföringen av data som uppstår vid hemvård för äldre mellan olika aktörer och datanätverket som gäller vården i Norra Österbotten. Därutöver strävade man efter att kartlägga och undanröja hinder för överföring och utnyttjande av data som samlas in från flera källor.
I projektet identifierades offentliga och privata organisationer som kunde kopplas till datanätverket. Dessutom samlade man in praktiska synvinklar genom expertintervjuer om rättvis dataekonomi samt datanätverkets möjligheter och utmaningar. Utgående ifrån intervjuerna identifierade man många problem förknippade med kompetens och finansiering, lagstiftningen och de ramar som den ställer, data och dess tillförlitlighet och kvalitet, fastställandet av en affärsmodell som gynnar alla medlemmar i datanätverket, rollerna hos olika aktörer samt spelregler. Projektet visade att det är möjligt att förverkliga tekniskt en plattform som behövs för datadelning, och att de största utmaningarna inte är förknippade med tekniken.
I projektet användes principerna i Sitras regelbok för rättvis dataekonomi i tillämpliga delar och kunskapen om användandet av data utökades. Projektet ökade även förståelsen för dataekosystemet och skapade en god grund för fortsatt utveckling. Målet är att fortsätta arbetet och bygga upp datanätverket för hemvården för äldre personer etappvis.
Genomförare:
BusinessOulu, Jenni Konttila jenni.konttila (at) businessoulu.com
Teknologiska forskningscentralen VTT
Uleåborgs universitet
Wointi Oy
Datasamarbete mellan europeiska barnsjukhus
Målet med projektet var att stärka samarbetet mellan barnsjukhus i hela Europa genom att göra en gemensam regelbok för datasamarbetet mellan barnsjukhusen (ECHO – European Children’s Hospital Organization). Vid barnsjukdomar är patientantalet allmänt taget litet, så att sammanställa tillförlitlig vetenskaplig evidens samt utveckla och utvärdera nya behandlingsformer är särskilt svårt. Därför kräver forskningen och utvecklingen förknippad med barns och ungas sjukdomar också samarbete kring datadelning och tillgänglighet över gränserna i Europa.
Dataskyddsförordningen (GDPR) och kraven på integritetsskydd har gjort det komplicerat och tidskrävande för sjukhus att dela hälsouppgifter, vilket allvarligt begränsar tillgången till hälsouppgifter. Sex europeiska barnsjukhus hade som syfte att skapa ett ekosystem för hälsouppgifter som främjar utnyttjandet av data vid utveckling, forskning och informationsledning av barnhälsovården.
I projektet tillämpade man Sitras regelbok och byggde upp ett permanent samarbete för ECHO-nätverket och en hanteringsmodell i enlighet med spelreglerna för en rättvis dataekonomi. Vid sidan av regelboken förberedde man ECHO-sjukhusens anslutningsavtal för datanätverket (Constitutive agreement), som bland annat innehåller en beskrivning av parter, roller, ansvar och skyldigheter samt allmänna villkor för datasamarbetet.
I projektet genomfördes också ett försök för kliniskt medskapande där man kunde jämföra kvaliteten hos vården och prestationsförmågan mellan sjukhusen. Således kunde man få information om verksamhetsprocesser och hur de skulle kunna förbättras. Fastän hälsovårdssystemen i flera Europas sjukhus skiljer sig åt, stötte deltagarna på liknande utmaningar när det gällde sekundär användning av informationen.
Samarbetet med dataekosystem fortsätter inom ramen för ECHO-nätverket och projektet Horisont Europa.
Genomförare:
Helsinki University Hospital (HUS), Pekka Kahri, pekka.kahri (at) hus.fi
Sant Joan de Déu – Barcelona Children’s Hospital (SJD), Spanien
GOSH – Great Ormond Street Hospital (NHS), Storbritannien
Erasmus Universitair Medisch Centrum Rotterdam, Holland
Meyer Azienda Ospedaliero Universitaria, Italien
Children’s Clinical University Hospital of Latvia (BKUS), Lettland
Databaserat förebyggande av minnessjukdomar
I framtiden växer bördan av minnessjukdomar eftersom befolkningen åldras. Hanteringen av bördan kräver ett lyckat främjande av minneshälsan så att allt färre insjuknar eller att sjukdomen uppkommer betydligt senare än för närvarande. För att lösa detta problem grundade man en sammanslutning för aktörer inom minneshälsa (minneskonsortium), som utvecklar en helhetsmässig och resultatbaserad modell för förebyggande av minnesstörningar.
I projektet genomfördes modelleringar gällande modellens genomslag och indikatorer, som visar att en åtgärd som stärker minneshälsan betydligt ökar antalet friska levnadsår på befolkningsbasis. Som ett led servicehelheten inom social- och hälsovården är åtgärden åtminstone kostnadsneutral.
Dessutom utredde minneskonsortiet hur lämplig den genomslagsbaserade modellen är i praktiken genom bakgrundsutredningar och samtal med intressentgrupper samt skapade en grund för en möjlig operativ modell. Inom projekten gestaltades också avtalsmässiga detaljer som baserar sig på Sitras regelbok för rättvis dataekonomi enligt datanätverkets behov.
Arbetet fortsätter trots att det finansierade projektet avslutades. Minneskonsortiet ska pilottesta den resultatbaserade operativa modellen som utvecklats inom projektet i Norra Savolax område. I det fortsatta arbetet granskar man förebyggande effekter hos livsstilsinterventioner på ett så heltäckande sätt som möjligt och beaktar effekterna särskilt på diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar som har samma riskfaktorer som minnessjukdomar.
Genomförare: Kuopio Health, Kimmo Solehmainen, kimmo.solehmainen (at) kuopiohealth.fi
Östra Finlands universitet
Norra Savolax välfärdsområde
Gesund Partners
Wellpro Impact Solutions Oy
ESiOR Oy
Innovationsekosystem för medicineringssäkerhet
I projektet upprättades ett innovationsekosystem som skapar lösningar som baserar sig på utnyttjande av hälsodata för att förbättra medicineringssäkerheten.
I projektet kartlades informationslager som kombineras och analyseras för att få information om förverkligandet av medicineringssäkerheten. Kartläggningen av informationslagren visade att det finns en hel del data för att förbättra medicineringssäkerheten, men att det inte nödvändigtvis är enkelt att utnyttja.
Man granskade risker förknippade med medicineringssäkerheten i ett konkret pilotförsök med fallbeskrivningar. Pilotförsöket visade att riskerna kan identifieras med hjälp av data. Fördelar förknippade med att kombinera datalager vore bra att undersöka närmare – nya och nyttiga fallbeskrivningar kunde enkelt gestaltas. Inom projektet fick man erfarenhet av hurdana förmågor som krävs för att producera lösningar och hur man kan främja att lösningarna tas i bruk.
Man kan konstatera att nationella och globala informationslager erbjuder betydande möjligheter bland annat för att allt bättre hantera och förebygga risker med läkemedelsbehandling. Projektet ställde också kompetensen hos experter inom medicineringssäkerheten till olika branschers förfogande och möjliggjorde ett omfattande samarbete med myndigheter.
Projektgenomförarnas samarbete fortsätter som ett praktiskt projekt, i vilket vi också utvecklar ekosystemets operativa modell.
Genomförare:
Pharmaca Health Intelligence (Läkemedelsinformationscenter), Essi Kariaho, essi.kariaho (at) laaketietokeskus.fi
Teknologiska forskningscentralen VTT
Aalto-universitetet
Klient- och patientsäkerhetscentret vid Österbottens välfärdsområde
Ansökning
Ansökningstiden gick ut och projekten genomfördes 2022–2023.
Vad väntar vi oss av projekten?
Ansökningskonsortiet: Vi söker ekosystem inom hälsovårdssektorn, dvs. konsortier för att utveckla sitt eget ekosystem och testa verktyg för rättvis dataekonomi som gör det lättare att dela och utnyttja data inom ekosystemet.
Målet: Vi finansierar 2–4 ekosystem inom hälsovårdssektorn som genomför konkreta åtgärder för att införa verktyg för rättvis dataekonomi. De ekosystem som utses till projektet kan ligga på olika mognadsnivåer vad gäller utnyttjande av data och representera olika arketyper såsom
företagsekosystem, kunskapsekosystem och innovationsekosystem.
Målet är att öka den digitala kompetens och de digitala färdigheter som har en anknytning till utnyttjande av data hos de valda ekosystemen inom hälsovårdssektorn. I arbetet används regelboken för rättvis dataekonomi (Reilun datatalouden sääntökirja) som har publicerats av Sitra och andra verktyg.
Ekosystemen får rådgivning och handledning av expertteamet vid 1001 Lakes Oy. Tillsammans med experterna fastställs en plan som är lämplig för varje ekosystem och som man ska förbinda sig till (till exempel förhandsuppgifter och de möten som behövs 1–2 gånger per månad). Arbetsförloppet planeras i samarbete så att det tjänar både ansökningsomgångens syfte om utnyttjande av data och ekosystemets egna mål och behov.
Sökanden ska beskriva i projektplanen vilket ekosystem det är fråga om, vilka data ekosystemet ämnar utnyttja och målet för datadelning. Dessutom ska man ange i ansökan vad ekosystemet behöver stöd för.
Ett ekosystem inom hälsovårdssektorn ses i ansökan om finansiering övergripande och den kan omfatta aktörer från bland annat trafik-, livsmedels-, turism- och byggsektorn. Därmed betraktas ett projekt som möjliggör användning och/eller utnyttjande av hälsodata över sektorsgränser som en fördel.
Verkan och effekter: Ansökningskonsortiet tar fram indikatorer för projektet samt uppföljning av dem för att bevisa dess effektivitet.
Erfarenheter: Med projekten insamlas erfarenheter av utnyttjande av data i ekosystem och användningen av dataekonomins verktyg i att driva framåt ekosystemen och främja värdeskapande. Erfarenheter och lärdomar från pilotprojekten ska delas så att också andra kan dra nytta av resultaten.
Tidsplan: Projekten ska slutföras senast 31.5.2023.
Resultat: Pilotprojektets resultat rapporteras till Sitra. Sitra använder resultaten i sitt eget arbete och i sin kommunikation.
Vilka kan ansöka?
Olika slags ekosystem, vilket innebär aktörer både inom den privata och offentliga sektorn, såsom välfärdsområden, sjukhusdistrikt, universitet och forskningsinstitutioner, kan delta övergripande i ansökan om finansiering som huvudsakliga sökande.
I ansökan ska man beskriva vilka som är med i ekosystemet. Ansökan ska göras i samarbete med hela konsortiet. Konsortiet ska ha minst tre (3) och högst sju (7) aktörer.
Vi önskar att både konsortier som kommit långt med datadelningen och sammanslutningar som börjar dela data deltar i ansökningen.
Lämna ansökan
Sök till projektet och fyll i ansökningsformuläret (på finska), bifoga en projektplan (högst 2 sidor) och projektets budget för hela konsortiet och för enskilda aktörer (Excel på finska) och en de minimis-anmälan (Excel på finska) till ansökan.
De närmare villkoren för ansökan om finansiering finns i PDF-bilagan (på finska) som bland annat innehåller information om begränsningarna för de minimis-stöd och användningen av IPR-rättigheter.
Sitra har reserverat sammanlagt 400 000 euro för finansiering av projekten. Vårt mål är att få med 2–4 ekosystem (80 000–120 000 euro/konsortium). Finansieringen kan täcka högst 75 procent av projektets godkända kostnader, vilket innebär att den genomförande aktörens egenfinansieringsandel är minst 25 procent. Med finansieringen täcks företrädesvis ekosystemaktörernas lönekostnader, eftersom målet också är att utöka ekosystemens kompetens.
Sökanden är ansvarig för att de uppgifter som ges till Sitra är riktiga samt för att de inte kränker tredje parts rättigheter.
Sitra får använda erfarenheterna, lärdomarna och dokumenteringen från projekten. Sitra offentliggör namnen på de organisationer som genomför de godkända projekten, en kort beskrivning av de projekt som genomförs, samt kontaktinformation. När projektet slutförs, offentliggör Sitra en kort beskrivning av projektets resultat. Dessutom fastställs i finansieringsvillkoren mer ingående villkor för projektets kommunikation samt offentliggörandet av resultaten och användningsrättigheterna.
Utvärdering och godkännande av ansökningarna
Sitra utvärderar och väljer de sökande som tas med i projektet. Sitra kan också anlita externa sakkunniga som stöd vid utvärderingen av ansökningarna. Efter urvalet ingås ett finansieringsavtal i vilket projektet preciseras.
Utifrån projektplanen, sökkriterierna och den framlagda budgeten gör Sitra en helhetsbedömning av beviljandet av finansiellt stöd för projektet. Förutsättningen för att finansiering ska beviljas är att alla medlemmar i konsortiet undertecknar finansieringsavtalet med Sitra. Sitra iakttar EU:s regler för statsstöd vid beviljandet av finansiering.
Mer information
Kolla också avtalsutkasten:
Avtalsutkast för ekonomiska aktörer (PDF på finska) och icke-ekonomiska aktörer (PDF på finska). I detta skede av ansökningen är utkasten avsedda för de sökandes kännedom, och inga avtalsunderlag behöver fyllas i och bifogas till ansökan. De egentliga avtalen ingås senare på basis av dessa modellavtal.