Vad kostar demokratin i välfärdsområdena?

Vi utreder vad beslutsfattandet i välfärdsområdena kostar. Vi kartlägger också invånarnas och de förtroendevaldas möjlighet att påverka beslutsfattandet i det nuvarande systemet. Läs mer om utredningen som publicerades i februari 2025!

Vad handlar det om?

Välfärdsområdena inledde sin verksamhet i början av 2023 när ansvaret för att anordna social- och hälsovårdstjänster och räddningstjänster förflyttades från kommunerna till välfärdsområdena. Välfärdsområdesfullmäktige beslutar om anordnandet av tjänster för ett belopp på över 20 miljarder euro. Det handlar alltså om en betydande överföring av pengar och makt till en ny förvaltningsnivå. Reformen har beskrivits som den största förvaltningsreformen i det självständiga Finland.

Välfärdsområdenas strukturer för beslutsfattande och beslutsansvar varierar mellan områdena. Enligt lagen om välfärdsområden ska varje välfärdsområde ha en välfärdsområdesfullmäktige, välfärdsområdesstyrelse och revisionsnämnd. Dessutom har tvåspråkiga välfärdsområden en nationalspråksnämnd, och välfärdsområden som innefattar kommuner som hör till samernas hembygdsområde har en samisk språknämnd. Varje välfärdsområde ska också ha en ungdomsfullmäktige, ett äldreråd och ett råd för personer med funktionsnedsättning.

För närvarande utvärderas strukturerna för beslutsfattande och deras funktion i flera välfärdsområden. Detta drivs på av välfärdsområdenas tuffa ekonomiska situation och uppfattningen av att beslutsfattandet är invecklat.

Reformens syfte var att stärka integrationen mellan social- och hälsovården och räddningstjänsten, men bland annat det stora antalet nämnder kan istället motverka föreningen mellan verksamhetsområdena. Alla politiska system är tvungna att hitta en optimal balans mellan verksamhetens effektivitet och legitimitet.

Sitra genomförde utredningen Vad kostar demokratin inom välfärdsområdena? med målet att hjälpa välfärdsområdena att skapa en lägesbild och hitta de bästa möjliga lösningarna nu när många välfärdsområden utvärderar systemet för beslutsfattande.

Vad har vi gjort?

I utredningen Vad kostar demokratin inom välfärdsområdena? kartlägger vi kostnaden för välfärdsområdenas strukturer för beslutsfattande. Vi granskar dessutom invånarnas och de förtroendevaldas möjlighet att påverka beslutsfattandet i välfärdsområdena i det nuvarande systemet för beslutsfattande.

Vi granskar särskilt förfarandena för invånarnas deltagande och hur de förtroendevaldas arbete påverkar beslutsfattandet. Vår tanke är att bara de förfaranden för deltagande och de delar av de förtroendevaldas arbete som är kopplade till beslutsfattandet har en betydelse i vårt system för representativt beslutsfattande.

Utredningens mål är att tillhandahålla rekommendationer om vad välfärdsområdena bör beakta i beslutsfattandestrukturen för att de förtroendevaldas arbete ska vara effektivt och verkningsfullt. Målet är också att genom en granskning av demokratins kostnader ge rekommendationer om de modeller som på det effektivaste sättet för fram invånarnas åsikter.

Utredningsperioden avser 1.1.2023–30.6.2024.

Vilka deltog?

Samtliga 21 välfärdsområden och Helsingfors stad ingår i utredningen. Vi har även valt ut ett välfärdsområde i samtliga fem samarbetsområden för social- och hälsovård där vi fördjupar granskningen av kostnaderna för demokratin. Dessa områden är Birkaland, Södra Karelen, Österbotten, Norra Savolax, Lappland och Helsingfors stad.

Sitra och finansministeriet genomförde utredningen tillsammans med konsultbolaget Nordic Healthcare Group. Sitra finansierade utredningen.