publikationer

Digitala produktpass driver på hållbar tillväxt i Europa (sammanfattning)

De viktigaste lärdomarna från finska pilotprojekt för att utveckla affärsmodeller inom cirkulärekonomin

Författarna

Henna Suomi, Pirkka Frosti (Ioxio), Taru Rastas, Heikki Aura (Sitra)

Publicerad

Sammanfattning

EU arbetar för att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi genom en rad åtgärder. En av åtgärderna är att använda digitala produktpass (DPP). Ett digitalt produktpass är på sätt och vis en digital version av ett fysiskt objekt. Det ger korrekt och tillförlitlig information om en produkt under hela dess tillverknings- och transporthistoria, till exempel om dess råvaror, material och säkerhet. I framtiden måste nästan alla produkter som kommer in på EU-marknaden ha ett digitalt produktpass. 

I Finland har företag från olika sektorer och en branschorganisation i fyra pilotprojekt undersökt utmaningarna och möjligheterna med digitala produktpass. Framtidshuset Sitra finansierade pilotprojekt från batteri-, textil-och logistikbranscherna. 

Det här arbetspappret sammanställer lärdomar från ovannämnda pilotprojekt samt rekommendationer för hur reglering kring digitala produktpass borde genomföras och vad som borde uppmärksammas i lagstiftningen. Dessutom beskriver pappret hur digitala produktpass kan bidra till att utveckla nya affärsmodeller för cirkulär ekonomi samt öka konkurrenskraften hos europeiska företag. Observationerna och slutsatserna i pappret baserar sig på aktuell information och pilotprojektens resultat men det är viktigt att komma ihåg att utvecklingen av digitala produktpass befinner sig i ständig förändring. 

Resultaten av pilotprojekten berör affärsutveckling, användning av data och tillämpning av tekniska lösningar. Pilotprojekten påvisar att digitala produktpass erbjuder möjligheter till nya cirkulära affärsmodeller. Pilotprojekten indikerade att konsumenter, kundföretag och investerare har mycket olika behov gällande digitala produktpass och att dessa olika perspektiv bör beaktas i lagstiftningsarbetet. Det konstaterades också att det är utmanande för företag att förstå alla kommande förordningar relaterade till digitala produktpass. Företagen behöver stöd av till exempel branschorganisationer för att förstå dem. 

Pilotprojekten påvisade att införandet av digitala produktpass kräver nya tjänster som underlättar datadelning, till exempel dataöverföringstjänster. Det krävs också nya lösningar för att göra det möjligt för olika aktörer i värdekedjan att få tillgång till och använda data. I pilotprojekten identifierades kommodifiering av data som en möjlig grund för informationsarkitektur och standardisering av digitala produktpass. Ett annat anmärkningsvärt resultat var att den offentliga kostnadsfria testplattformen fungerade som en viktig plattform för dataöverföring och samarbete mellan organisationer. 

Arbetsdokumentet bygger på lärdomar från pilotprojekten och ger Europeiska unionen sju rekommendationer om åtgärder för att stödja utvecklingen av ett nytt regelverk för digitala produktpass. 

  1. Europeiska kommissionen och medlemsstaterna måste stödja den europeiska industrin i att förbereda sig för digitala produktpass. När förordningen om digitala produktpass genomförs måste företags och olika branschers mognadsgrad i att utnyttja data samt deras värdekedjors komplexitet uppmärksammas. Alla företag och branscher kan ännu inte använda data strategiskt och effektivt, och detta måste beaktas när lagstiftningen utvecklas. 
  2. Den offentliga sektorn måste föregå med gott exempel för att påskynda att digitala produktpass börjar användas. Exempelvis bör användningen av digitala produktpass ingå i kriterierna för offentlig upphandling. 
  3. Det krävs investeringar i produktutveckling, pilotprojekt och jämförbara nätverk med anknytning till digitala produktpass. Investeringar måste göras både på EU- och nationell nivå. Dessutom behöver EU öppna testplattformar och pilotmiljöer för att företag ska kunna testa olika lösningar i vilka data från produktpass delas längs värdekedjan och för att påvisa affärspotentialen i den datadrivna cirkulära ekonomin.
  4. Smidigheten, kostnadseffektiviteten och interoperabiliteten av det europeiska systemet för digitala produktpass bör säkerställas genom standardisering. Systemet bör baseras på allmänt använda internetprotokoll. Branschspecifika datastandarder bör också beaktas.
  5. EU måste stöda användningen av olika produktidentifierare så att produktpassen ska kunna svara på bransch- och användarspecifika behov och den snabba teknologiska utvecklingen. Genomförandet av produktpass kräver att online- och offlinedata definieras. I genomförandet bör fokus ligga på att presentera standardiserad minimiinformation via olika verktyg, såsom QR-koder, och på att länka dem till olika informationskällor där ytterligare information kan hämtas.
  6. Europeiska dataområden måste stärkas som en infrastruktur för datadelning så att produktpassens interoperabilitet i branschövergripande värdekedjor kan säkerställas. För att digitala produktpass ska kunna användas för olika datadelnings-och användarbehov måste systemens interoperabilitet och teknikneutralitet säkerställas.
  7. Digitala produktpass behöver en styrningsmodell som klargör spelreglerna för de olika aktörerna. Styrningsmodellen fastställer regler för utvecklingen av produktpasskonceptet och definierar hur branschen bör fatta beslut om produktpass. 

Publikationens baskunskaper

Rubrik

Digital Product Passports: catalysing Europe's sustainable growth

Undertitel

Key lessons from Finnish pilots to support the development of circular economy business models

Författarna

Henna Suomi, Pirkka Frosti (Ioxio), Taru Rastas, Heikki Aura (Sitra)

Publiceringsplats

Helsingfors

Publiceringsåret

2024

Utgivare

Sitra

ISBN (PDF)

978-952-347-370-6

ISSN (PDF)

2737-1042

Publikationsserie

Arbetspapper

Vad handlar det om?