publikationer

Effektivitet från datamodeller till social- och hälsovårdssystemet (sammanfattning)

Metoder för verksamhetsförändring och att begränsa kostnadsökningar

Författarna

Antti Larsio (Knowledge Broker Oy), Saara Malkamäki ja Markus Kalliola (Sitra)

Publicerad

Ökade kostnader och brist på arbetskraft utgör en utmaning för vårt social- och hälsovårdssystem. Den offentliga debatten fokuserar främst på finansiering och tillräckliga resurser, men lösningar som gäller utvecklingen av tillgång till tjänster, kvalitet, kostnadseffekt, arbetsfördelning och ledarskap syns knappt alls. Det finns dock metoder för att förbättra situationen.

Att utnyttja data bättre än idag och att effektivisera verksamheten med hjälp av data erbjuder en betydande lösning på problemen inom social- och hälsovårdssystemet. Idag är data utspridd i hundratals system inom välfärdsområdena och lagras inte i datalager med harmoniserade datamodeller.

Implementeringen av harmoniserade datamodeller möjliggör en bred databas, som gör det möjligt att utveckla ännu smidigare vårdvägar för klienter inom social- och hälsovården samt att effektivisera och automatisera stödtjänstprocesserna och underlätta jämförelsen av patientdata från olika leverantörer och till och med från olika länder. Datamodellerna ligger till grund för systemen och beskriver den information som finns tillgänglig och relationerna mellan data, t.ex. olika specialiteters vårdvägar som är kopplade till varandra.

En omfattande databas möjliggör förändringar i verksamheten, vilket leder till betydande fördelar och potentiella besparingar. I Finland kunde vi uppnå betydande besparingar – nästan 2 miljarder euro om året – jämfört med den förväntade kostnadsökningen genom att förbättra vården och tillhandahållandet av tjänster, särskilt för de vårdkunder som står för 80 procent av kostnaderna för att använda tjänsterna. Dessa kunder står för 10 procent av den totala kostnaden för de sociala tjänster de använder, vilket uppgår till nästan 20 miljarder euro.

Denna förändring förutsätter dock nationella beslut och en 3–5 års tidsperiod för att förnya metoderna och datasystemen. Nödvändiga investeringar kan huvudsakligen uppnås genom att rikta den nuvarande finansieringen på ett nytt sätt.

Cirka en fjärdedel (1 miljard) av de nationella kostnaderna för datateknik i välfärdsområderna bör riktas till en implementering av datamodellerna inom de kommande fem åren. Genom att sammanföra klient- och patientdatasystemen skulle man kunna spara nästan en tredjedel (1 miljard). Dessa pengar skulle kunna riktas till arbetet med datamodeller.

En implementering av datamodellerna i fem samarbetsområden och en effektivisering av verksamheten kräver ett starkt engagemang i en harmonisering av data, stöd från statens högsta ledning och välfärdsområdenas aktiva deltagande. Med hjälp av nationella riktlinjer kan man säkerställa att innehållet motsvarar hela landets gemensamma krav.

Förändringen kräver en utvärdering av tidigare beslut, ett nytt tankesätt och insikt om att gamla lösningar inte nödvändigtvis lämpar sig för framtidens behov.

Fokus i förändringen ligger på implementeringen av datamodellen openEHR, som möjliggör ett bättre utnyttjande av social- och hälsodata vid effektiviseringen av servicesystemets funktion samt den långvariga förvaringen av klient- och patientuppgifter. OpenEHR möjliggör, utöver en enhetlig databas i samarbetsområdena, även en ny strategisk arkitektur vid välfärdsområdenas upphandling av patient- och klientdatasystem.

En annan nödvändig förändring är en implementering av datamodellen OMOP och dess omfattande användning, vilket skulle gynna hela social- och hälsovårdsbranschens forsknings- och innovationsverksamhet.

Implementeringen av datamodellerna är kopplad till olika utmaningar, såsom ändring av lagstiftningen, brist på kompetent personal och ekonomiska investeringsbehov. Den största utmaningen är dock vårt tankesätt och de lösningar och operativa modeller som grundar sig på detta.

Publikationens baskunskaper

Rubrik

Tietomalleista tehoa sote- järjestelmään

Undertitel

Keinoja toiminnan muutokseen ja kustannusten kasvun hillitsemiseen

Författarna

Antti Larsio (Knowledge Broker Oy), Saara Malkamäki ja Markus Kalliola (Sitra)

Publiceringsplats

Helsingfors

Publiceringsåret

2024

Utgivare

Sitra

Sidantal

31

ISBN (PDF)

978-952-347-372-0

ISSN (PDF)

2737-1042

Publikationsserie

Arbetspapper

Vad handlar det om?