Naturen tryggar vår ekonomi

Sammanfattning

Utan naturen finns ingen ekonomi. Dasguptas rapport, som beställts av brittiska finansministeriet (The Economics of Biodiversity: The Dasgupta Review, Dasgupta 2021) lyfte år 2021 fram att vår ekonomi är helt beroende av naturen och de resurser och tjänster den erbjuder oss – naturkapitalet.

Naturen erbjuder oss ständigt en enorm mängd livsviktiga tjänster, såsom mat, energi, vattenrening, medicinalväxter, kolbindning och polline­ring av näringsväxter. Dessa tjänster kallas ekosystemtjänster. Dessutom är naturen oerhört viktig för folkhälsan. Kontakt med vår artrika natur skyddar oss mot många sjukdomar, såsom allergier och astma. Naturen är värdefull även i sig själv, oberoende av hur mycket vi drar nytta av den.

Naturen och dess mångfald försvinner i en aldrig tidigare skådad takt. Cirka en miljon arter riskerar att dö ut under de kommande decennierna (IPBES 2019). Även i Finland fortsätter den biologiska mångfalden att minska (Hyvärinen m.fl. 2019; Kontula och Raunio 2018).

Denna textsamling tar upp naturens och naturkapitalets betydelse för ekonomin och samhället. Samlingen består av nio texter vars författare utövar inflytande över ekonomin och samhället.

Ekonomin fungerar inte utan naturen

Förlusten av den biologiska mångfalden äventyrar ekonomin och kommande generationers välfärd, skriver Mikko Spolander, avdelningschef vid finans­ministeriets ekonomiska avdelning. Eftersom det inte finns någon prislapp på den biologiska mångfalden är det den offentliga maktens uppgift att styra produktionen och konsumtionen för att bevara naturens artrikedom.

Ett verktyg för att bekämpa förlusten av biologisk mångfald skulle kunna vara globala eller regionala miljöskatter. Med skatterna skulle man kunna finansiera åtgärder som stärker den biologiska mångfalden, föreslår Olli Rehn, generaldirektör för Finlands Bank, i sin skrivelse.

De problem som orsakas av förlusten av biologisk mångfald påverkar placeringsobjekt och deras avkastning och risker runt om i världen, konsta­terar pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinens verkställande direktör Jouko Pölönen i sin skrivelse. Eftersom ekonomin är starkt beroende av naturkapi­talet måste den långsiktiga investeraren beakta den biologiska mångfalden, inte bara för att trygga en levande natur, utan också den egna verksamheten och till exempel för att trygga finländarnas pensionspengar.

Naturen utgör grunden för välfärden

I Finland är den biologiska mångfalden nära sammankopplad med skogarna, livsmedelssystemet och vattendragen.

En sund vattenmiljö är värdefull både med tanke på nationalekonomin och medborgarnas välbefinnande. Vi har skadat våra vattendrag på många sätt. Lyckligtvis finns det många sätt att reparera skadorna. Det mest kostnadseffektiva är att förhindra skador, till exempel genom att minska jord-och skogsbrukets utsläpp, konstaterar Leif Schulman, generaldirektör för Finlands miljöcentral.

Förlusten av biologisk mångfald syns också på våra tallrikar. Om vi inte kan dämpa minskningen av den biologiska mångfalden kan vi inte heller uppnå livsmedelstrygghet. Därför är det viktigt att öka odlarnas och i syn­nerhet beslutsfattarnas medvetenhet och kunnande om sambanden mellan livsmedelssystemen och den biologiska mångfalden, skriver Jaana Husu-Kallio, kanslichef för jord-och skogsbruksministeriet.

Att trygga den biologiska mångfalden och en hållbar användning av skogarna kräver å andra sidan ett samordnat grepp, där man samtidigt erkänner betydelsen som skogens bioekonomi och den biologiska mångfalden har för Finland. Metoderna för att uppnå detta är många, och nya metoder utvecklas ständigt, konstaterar Johanna Buchert, generaldirektör för Naturresursinstitutet.

Naturen är också av enorm betydelse för folkhälsan: om förlusten av biologisk mångfald fortsätter hotas finländarnas hälsa. Förlusten av biologisk mångfald ökar risken för nya smittsamma sjukdomar hos människor. En livsmiljö med en artfattig natur kan leda till allergier, astma och olika autoimmuna sjukdomar. I stadsmiljöer ökar grönområdena rörligheten och den upplevda hälsan. Dessutom är det viktigt att bevara intakta naturområ­den nära bostadsområdena, betonar Hanna Haveri, läkare i planetär hälsa vid Päijänne-Tavastlands välfärdsområde.

Lösningar från ekonomin för att stoppa förlusten av biologisk mångfald

I december 2022 gav FN:s möte om biologisk mångfald i Montreal nytt hopp. Nästan 200 länder i världen godkände målen för att stoppa förlusten av bio­logisk mångfald före 2030 och vända riktningen hos naturens tillstånd mot återhämtning. Uppfyllelsen av målen beror på det nationella genomförandet.

Över hälften av världsekonomin är direkt eller ganska direkt beroende av naturen och de tjänster den erbjuder (Världsekonomiskt forum 2020). Om man inte agerar målmedvetet för att stoppa förlusten av biologisk mång­fald skulle priset bli enormt.

När naturens gränser på ett tydligt sätt gör sig påminda måste näringslivet erkänna förändringsbehoven, och engagera sig i god tid innan föränd­ringarna börjar styra verksamheten av tvång. Man måste bygga upp en kon­kurrensfaktor av sin förändringsförmåga så att andra har svårt att kopiera den, skriver styrelseproffset Kaisa Hietala.

Eftersom ekonomins värdekedjor har sin källa i, och möjliggörs av natu­ren, måste man lägga ett pris på att utnyttja den. Marknadsekonomin måste användas för att stärka naturen. Så länge de externa effekterna inte har något pris verkar det billigt att belasta naturen och dyrt att stärka den. Det här har vi inte råd med, summerar Sitras överombudsman Jyrki Katainen.