Digital makt och demokrati
Vi studerar den digitala maktens nya former och deras inverkan på demokratin.
Vad handlar det om
I och med den snabba förändringen av mediemiljön under de senaste årtiondena har det uppstått många nya sätt att påverka i samhället och nya former av digital makt. Detta har gjort gränserna mellan beslutsfattare och medborgare, påverkare och de som påverkas samt avsändare och mottagare av meddelanden suddigare än tidigare.
Digitaliseringen och ökningen av den nätverksbaserade makten kan påskynda samhällets utveckling i en demokratisk eller odemokratisk riktning. Till exempel utvärderade det internationella demokratiinstitutet Idea, som håller sitt högkvarter i Stockholm, i sin rapport The Global State of Democracy: Building Resilience in a Pandemic Era som publicerades i slutet av 2021, att coronapandemin har fördjupat klyftan mellan demokratiska och icke-demokratiska system.
Samtidigt har även många etablerade demokratier under de senaste åren tillägnat sig auktoritära handlingssätt. Idéns budskap går i samma riktning som många andra demokratirapporter som publicerats under de senaste åren: demokratins livsrum i världen har fortsatt att krympa under de senaste åren.
Samtidigt minskar bland annat nättrakasserier och hot enligt undersökningar även i Finland människors vilja att delta i samhällsdebatten, som sakkunniga offentligt ta ställning till känsliga ämnen eller till exempel ställa upp i val. Till exempel upplevde 63 procent av finländarna i en enkät som Yle lät göra under kampanjen Hyvin sanottu – Bra sagt 2021 att den offentliga diskussionskulturen gått i en dålig riktning och att den offentliga debatten inte ansågs bjuda in alla. Förtroendet för demokratin och andra människor urholkas också av nya och ogenomskinliga sätt att påverka som grundar sig på data och algoritmer.
Enligt en Eurobarometerundersökning som gjordes 2018 ansåg 83 procent av européerna att desinformation var ett hot mot demokratin, 63 procent av de unga européerna stötte på falska nyheter oftare än en gång i veckan och 51 procent av européerna trodde sig ha exponerats för desinformation på nätet. Det finns ingen anledning att anta att dessa fenomen senare skulle ha minskat i betydelse.
Vad gör vi?
Projektet Digital makt och demokrati producerar information och förståelse om förändringar i informationsmiljön, digital makt samt om informationens samhälleliga betydelse och möjligheter. Projektet förbättrar också medborgarnas färdigheter (kunskap, färdigheter, entusiasm) att påverka sådant som är betydelsefullt för dem. Dessa färdigheter är till exempel bättre teknologi- och informationsläskunnighet samt förståelse för hur demokratin fungerar.
Inom projektet utvecklas och testas också nya modeller för påverkan och samarbete i digitala miljöer.
Vem är med?
Arbetet utförs i nära samarbete både med Sitras interna (bl.a. temat Rättvis dataekonomi och Sitras prognostiseringsfunktion) och externa partner (bl.a. medborgarsamhället, förvaltningen, internationella tankesmedjor) både i Finland och internationellt.
Ett av målen med projektet är att sammanföra aktörer från olika sektorer som är centrala för framtidens digitala demokrati. Målet är att i samarbete med experter inom olika områden ta fram ny kunskap och nya perspektiv på demokrati samt på så sätt utvidga och utmana våra invanda demokratiuppfattningar. Samtidigt strävar vi efter att föra samman teknologi- och dataexperter och demokratiutvecklare. Likaså strävar vi efter att öka förståelsen för digital makt och datans samhälleliga betydelse.
Viktiga intressentgrupper både i Finland och internationellt är även aktörer som främjar digital informationsläskunnighet och som är specialiserade på bekämpning av desinformation, vare sig det är fråga om offentliga institutioner, aktörer i medborgarsamhället eller företag.
Vad är på gång?
Projektet inleddes i mars 2022 och fortsätter som en del av temat Demokrati och delaktighet fram till mars 2026.
Kontakta oss!
Om du vill veta mer, kan du fråga oss!
Vi rekommenderar
Läst den än?
Projekt